- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 8. Märta Berendes, Ebba Maria och Joh. Eleonora De la Gardie, Amalia Wilh. och Maria Aurora von Königsmark, Thorsten Rudeen samt Carl och Ulrik Rudenschöld /
339

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

auctorens mening. Af öfversattningen skulle man tro at
Rom blef beståndandes, och allenast någrc herdekojor
brunnit. Anctoren vil säga, at då staden var lagd i aska, hade
elden ej annat fortärt än blott några herdekojor.

Tiden har ej tillåtit at anställa någon granskning af
det öfriga. Jag kan dock ej undgå at ännu välment
til-lägga en eller annan anmärkning, hvartil 1 i hastigt
genom-bläddrande några ställen gifvit anledning.

P. 17. De vande sig at se blod och skråmor i f
äktare-kampar, som de lärt af Hetruskeme. “Ils saccoutumérent ä
voir le sang et les blessures dans les spectacles des gladiateurs,
quils prirent des Etrusques“. l:o, tyckes skråma ej kunna

brukas med nog värdighet, lärer ock, som jag menar, mera
brukas at betekna en skada i yttre huden. 2:o, vet jag
ej om kamp (certamen) någonsin blifvit nämnt in plurali.
Mig kommer det åtminstone ovanligt före. Kan ock här
gifva anledning till en misstagning, som vore här frågan
om hästar. Tör hända bättre hade varit: Genom fäktares
envigeskamp, et skådespel, hvar af bruket kommit från Etrurien,
blefvo de vande at se blod och sårade lemmar.

Ib. De drillade styrmanskonsten genom et värktyg. “Ils
eludérent la science des pilotes par l’invention d’une machine.“
Här synes mig meningen ofullkomligen uttryckt. Jag skulle
ej tro, at etuder kan uttydas med drilla, åtminstone ej i
alfvarsam skrifart, ej heller machine med värktyg, hvarmed
jag menar allenast sådane förstås, som brukas vid
handa-slögder. Jag hade trodt bättre: De giorde styrmännens
vetenskap for fienden onyttig, medelst en machine eller et
konstvärk det de upfunnit, och hvarom, etc.

P. 24. Som de altid ihopslogo vinningen med kostnaden.
“Avec une esprit mercantile, calculant sans cesse la recette et la
dépense“. Det är: Sinnade såsom köpmän, jemförde de altid
inkomsten med utgiften.

P. 89. Denna ovanliga människan hade så stora
egenskaper, utan något felsteg, fastän han hade många laster. “Cet
homme éxtraordinaire avait tant de grandes qualités, sans pas
un défaut, quoiquil eut beaucoup de vices.“ Härvid tyckes
vara at påminna: l:o, at ovanlig ej lärer vara tienligt då
frågan är om en menniska, hvilket sielfva ordet
medgif-ver, som synes betekna en händelse, eller omständighet
som är emot bruk eller vana. 2:o, kan, såsom ofvan är
anmärkt, vid sådana tillfällen ordet menniska ej väl tålas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/8/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free