Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om vårt språk i någon del måsle isynnerhet efterge
det fransöska, så är det då man vill beteckna vissa
grenar af förstånd, tänkesätt, dygder, m. m. Våra förfäder,
enkle, om jag så får säga, i alt, kände ej desse utsökte
skillnader; kan bända äfven så måne om saken som vår
tid, då de sade dygd, forstånd, mandom, redlighet, trodde
de sig hafva sagt alt; men så är ej mindre sant, alt
fran-so8erna i dessa och dylika mål låna orden af latinen, och
det stode hos oss att göra detsamma.
Med vetenskaper och fria konster hafva i allmänhet
språkens ordförråd tilltagit; men de fleste nationer hafva
ej trodt sitt språk något afgå, då de tillika med dem
infört ordasätten, eller hvad vi kalle termini tecbnici,
så-dane, som de ifrån vetenskapernas ursprung dem åtfölgde,
dem de gifvit burskapsrätt med förändring allenast af
än-delserna. I sednare tider hafva tyskarne och, som jag
menar, den namnkunnige Wolff alraförst, företagit sig att
jämväl i de djupare vetenskaperne på sitt modersmål
utfinna ordasätt, lämpade efter sakens beskaffenhet, och
ifrån dem är denna nit kommen till oss. Jag undgår
gerna att döma, hvilketdera efterdömet hade varit
förmon-ligare att följa. Upsåtet bar onekligen varit berömligt,
om det skedt för vetenskapernes lättare utbredande äfven
till dem, som ej vore eller kunnat blifva de lärda språken
mägtige: jag prisar ock deras möda och upfinningsgåfva,
som deruti lyckats, såsom flere denna kongl. akademiens
ledamöter sig derutinnan hedrat; men jag lemnar derhän,
om besväret blifvit för vetenskapernes idkare derigenom
mycket spardt: det kostar en begynnare ej mer att lära
dem med den grækiska eller latinska, än med den
aven-ska ordformen, och om ban deri skall göra framsteg,
medelst tillhjelp af främmande auetorer, gagna honom de
svenska ordasätten föga, utan blir fast mer hans möda
fördubblad, då han nödvändigt måste känna bägge:
äfven-som den, hviken tilläfventyrs lärt vetenskaperne med de
främmande ordasätten, bar en ordebok af nöden att känna
de svenske, hvilket i synnerhet blefve oumgängeligt för
en utlänning, som åstnndade förstå eller ock öfversätta
våra arbeten.
Men denna åtrå att rikta modersmålet bar ej stadnat
inom de lärde allena; snart sagdt hvar öch en vill nu
hafva den hedern: en del med upplifvande af gamla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
