Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulric Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fem gångor solen gick bort till tbe varma landen,
Fem gångor hon ock kom, men ej vår kong, igen.
Var ej Ulrica tå, som styret tog i handen,
Vår enda trost? Vij thet med vördnad minnas ån.
Han kom sist lyckligt hem, och vilf all orätt hämna,
Samt for tu skof åstad the norska fiåll at jämna.
Men ett bedröfligt vårf! Then i fiärr-lägnast’ orter
Mång tusend dödar har med svärd tilbaka stött,
Han måste falla, vid sin egne gråntsors portar,
Af ett forflugit skott, en olyckskula, mött.
Måst falla, med sitt lands så mycket större skade,
Som vij än ingen fred, men samma fiender, hade.
I så förvirradt stånd, när all vår forna lycka,
Och alt vårt hafde hopp oss syntes öfvergedt;
Men hoptals öfverföll alt hvad ett land kan trycka,
Har sielfva himlens Gud i nåder till oss sedt,
Och på tbess broders thron högt opp vår drottning dyra,
At genom Guds försyn vår undergång afstyra.
Med diup8ta vördnad vij vår drottning må tillägna
Then första början af vår stats förnygnings hopp,
Som oförsagd tog an, till hela landsens fägnad,
Vårt undergrafne värk at åter resa opp;
Tbet ock uträttat så, som någon knapt formodde,
Och vist i qvinnobröst at mannabierta bodde.
I blid och foglig vind, när seglas för tu sköte,
Tå är thet icke som en styrman pröfvas bör;
Men när som Æols bro’r hvarannan vredsamt möte,
Och en fortviflad storm ur grunden hafvet rör,
Hvem tå försiktigt lärdt sig väg i vågen leta,
Han är, och bar förtiänt med skähl en styrman heta.
Emillan ondt och godt ett lyckligt val at göra,
Är ingen konst; ty sielf naturen thet oss’lår:
Men mera är, sitt värk til önskadt slnt utföra,
När man emillan ondt och värre stadder är.
Slikt har vår drottning vijst, sig till odödlig ähra.
Hvad värdig gåfva kan man henne therför bära?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
