- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 8. Märta Berendes, Ebba Maria och Joh. Eleonora De la Gardie, Amalia Wilh. och Maria Aurora von Königsmark, Thorsten Rudeen samt Carl och Ulrik Rudenschöld /
366

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulric Rudenschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon visligt bar ur storm i lagn sig velat flytta,

På en fast klippa ur ett yrt och brusand haf;
Dock lik en stierna ån befordrar theras nytta,

Som ännu kastas måst bland vågor an och af,
Och med sitt klara lius på rätta leden leder.

Jag vet ej hvad som kan förtiäna större heder?

Then i behaglig tid en så besvärlig börda,

Som rikets styrsel är, har lagt med hugnad af,
Må then ej skattas säll? Fast thet oss nära rörde,

At landsens mor så snart sin spira från sig gaf.
Men hvad? Ifrån sig gaf? Hon är ju ej bortgifven,
Men blott ur en hand i theu andra flyttad blifven.

Tack himmel, som för oss så trogen omsorg dragit,

Och i vår drottnings stad så önsklig konung gedt.
Vår saknad mindre är, se’n han vårt skepp antagit,

Och hvad än återstod thet väl i hamnen ledt:
Frid8värket ban til slut med allas frögd har drifvit,

Uppå then grund, som af vår drottning anlagd blifvit.

En konung, som sitt folk med ömmar vård omfattar,

Än någon far sin barn, en kong, som älskar fred,
Som för sitt rikes ro sig daglig sielfvan mattar,

Befordrar konst och dygd och qväfver vanart ned;
Arbetande med flit och utan återhälle,

At göra landsens folk båd’ gode, vis* och sälle.

Men jag nu ser, at jag mig mera tagit före,

Än hvad jag tror mig till at föra väl i land;

Ty måst jag göra hvad försagde båtsmänn göra,

Jag ser mig om hvar jag kan närmast träffa strand.
Jag lämnar skepp och gods, och mig i vågen kastar,

Och med båd fot och hand till landet simmand’ hastar.

Gack kära dag, men kom åt åhret glad tillbaka,

Och så fort åhr vid åhr till en högönsklig tid.

Vij skolom medlertid i bön till himlen vaka,

At landsens hulda mor med hälsa i god frid
Them måtte sielf till en välsignad ålder räkna*

Och i sin daga-bok ibland the sällast räkna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/8/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free