Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulric Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
6fyer afsides lefkad.
Ur Frausotkan.
Sen stora verldens sorl mitt ömma öra sirar,
Ocb åren för mig rögt hvad illgrep gies i håf;
Jag ser nog har mig dår den hala lyckan dårar,
Lik som mig kårlek förr dår dårat många skå&
Jag tackar himlen na för last till enslig lefhad,
Na trånar jag til dess jag vannit denna skatt,
Den mina fåder ågt i alt som största trefnad,
Och den min dårskap och vilfarelse försatt
Når jag den nått, jag mer for ingen seglen f&ller,
Som en våldsman, som kung, som hielte sielf mig rår
En kår okunnighet om hvad jag råttlig gåller
Skal hindra mig att se det nån mig öfvergår.
I håf är alltid list med irring sammensvoren,
En vis man ågnar at se sanning för’n han dör;
No väl jag fiker til en ort, den blott natarea,
Af egna båfvor rik, til skönsta boning gör.
Där, at jag röna må hvad årens makt kan värka,
Jag tidast speglar mig uti en klaran båek;
När obehagligt sant, när rynkor gies at märka,
Jag vänjer sinnen vid at finna grafven täck.
Likväl af svaghet tidt en lemning lär fraroskiata,
Som kärlig längtan i mitt hierta vaken gör,
Ocb ännu mig et skymt af nöjen låter niata,
Hvad lexor åldern ock därvid mig håller för.
Från gyllne tiden än i våra marker trifves
Den ädla menlöshet, förutan lagens makt;
Fullkomlig trygghet blott utaf god tro där gifvee,
Och fridslugn i vår skog, fast där ej hålles vakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
