Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Dalius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haus lärar1 påminner bonom fort,
Hvad han tillförne lärdt af)’ Gudz ord.
Han fattar ther an, gömmer thet inn,
Får ett ny tt hjerta, tröst, mod och sinn;
Troor at Christus för honom är dödh,
Veet förty sigh frälst nti dödz nodh;
Alt så Gudh straffet tå bortvände,
At han doch fick en saligh ände.
Men ingen taa här exempel uthaff,
Dröija med bättring, är stoort bedragh,
I dagh, i dagh, j hören Gudz röst,
Förstocker ey eder hierta och bröst.
SCENA I. Hecastus.
Flecastus.
Jagb troor at ingen lycksaligar’ man
På jorden här vedh migb lijknas kan,
Migh felas intet til gndz eller lijff,
Haar ock en sköön fru och degeligt vijff,
Ett mächtigt huushåld, och tappre söner,
Min’ döttrar äre både prächtig’ och sköne,
The förnämste buus i thenne här stadh,
Ther uti the kostligest’ huusgerådh,
Stora skatter, clenodier och gelt,
På landet gårdar, marcker och fält.
Inkomster nogh från mången landzändt
Vedh tusend ta hl med intress’ ock ränt’,
Aff hvilko nu min kära siäl medh all
Må lefva nog frisk til sit Wollgefall,
Och utan spaar i thenna verld sväfva,
Ja, hvij icke så länge vij lefva
Medh gode gesäller bådh natt och dagh?
Hvad vil man achta prästens roop och klag,
Hotan; oss böör effter thetta lijfve
För vårt lef verne räckenskap gifve?
Thet håller iagh för en fabel och snack,
Som föga är värdt at hafva stoor tack.
Ty lätt oss gå til vår vänn Damon
Och heller gee acht, hvad han tallar om;
Gack dräng, bedh hustrun uth til mig gå,
Medh henne iagh först något snacka må.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
