Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Dalius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Epicuria.
O, then dödb migh förskräcker så,
At iagh ey tröster medh tigh gå,
Medh tigh deelar iagh alt mitt kära,
Mitt ung* lijff kan iagh ey umbära,
Tagh tin tienarc, som är tin knecht,
Han må tigh föllia, thet är hans plicht
SCENAYII. Philoponus, Panocnus, Plutus, Hecastns.
Philoponus.
Hör fort, tagh i tu, fuhle lat-hund,
Skal iagh eena spränga migh i grund.
Panocnus.
Ach, den skatt är så t&ng och 8vår,
At oss värcker bå armar och låår.
Plutus.
Hvad galenskap vil j antaga,
Hvart uth vil j mig, Plutum, draga?
Philoponus.
Herre, hijt haa vi skatten dragit,
All märg uhr vår been haar ban tagit.
Hecastus.
Pinte, plä du ey göra krokot rätt?
Gör nu min saak för domaren slätt.
Plutus.
Huru kan iagh medh tigh gå deran,
Jagh är blind, en olänckligh compan,
Hemma kan iagh något uthrätta,
Der kan iagh hvarken krok’ eller slätta
Hecastus.
Pinte, at så öfvergifva tigh,
Är för migh alldeels omogeligh;
Kom, iagh tiuicker på tigh i döden,
Tn var migh så aff ungdom öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
