Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Dalius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 39 -
Hecastus.
O, Virtus, nu haar iagh tigh högt behooff,
At iagh vore värd titt kärleeks loff.
Virtus.
Min gode van, Hecast’, hvadh feelar tigb?
Migh tycker du ast fast sorgeligh.
Hecastus.
Den bittra döden vil migh stielpa,
Der ifrån kan migh ingen hielpa.
Ach, Virtus, titt nampn är ädel dygd,
I min ungdom halpstu migh från blygd.
Virtus.
Ja, tu holt migh kär i tin ungdom,
Och foracbtad’ migh i tin rijkedom,
Der aff iagh är vorden förjagat.
Hur skal iagh tin saak antaga?
Hecastus.
Ja, iagh bekänner, tu säger sant;
Men veet migh rådh, som en godh gesant.
Virtus.
Tin böön migh vist beveker der til,
At iagh tigh nu gärna hielpa vil;
Dock måste iagh til bijstånd hafva,
Fides, min syster, tben Gudz gåfva.
Jagh vil gå sokia henne igen,
Men snart komma bijt til tigh, min vän,
Låt komma til tigh hijt en prästman,
Som medh Gudz ord tigh uprätta kan.
Aetiu ~W.
Foretahl.
Här få vij höra huru en präst
Denne här krancke haf ver bespijst,
Medh den andeligh nodtorfftigheet,
Honom til fredh i sitt samveet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
