Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Wivallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
1.
veet een ört, så dågeligh och skion,
Hoon ståndar i lunden fager och så grön,
Alt för ^hen vinteren kali,
Skyler bon sin bladh all;
Hennes dygder år margfalleligh*
För andra år bon dågeligh,
Hvarföre ålskas hon af migb.
2.
Hon haar en dygd, iagh förtålia vill,
Hon giör mig frögd som vijn och strångaspeel,
Alf hiårtat röijer hon sigh,
Når bon tåncker på migb.
Chri8t gifve att bon tilvå?a kan
Uti trohet och it fast sinn.
Tbet onskar iagh forsan.
3.
Så veet iagh i sanning och forvist,
At iagh bekommer then gröna lilieqvist,
Till min hiårtans sundbeet,
Med it sådant begiår,
At iagh henne formerka kan,
Thertill hjelp migh then Helga And,
Giör migh it godt bijstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
