Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
knäet i vinkeln, vändpunkten i bygdens hela liv.
Historien försiggår på herrgårdarna, ty det är de sty-
randes öden, som skola skildras, det är frågan om
hur makten skall användas, vart dess strävanden
skola riktas. Huvudet för allt är en kvinna, major-
skan på Ekeby; sviken i sitt kärleksliv, har hon velat
leva för att uträtta något, tagit väldet på sin mans
bruk och ställer och styr där som en brukspatron.
Hennes makt är byggd på en lögn: mannens och hen-
nes rikedom är gåva av en älskare, som hon i löndom
hängivit sig åt. Hennes dolda vekhet tar sig uttryck
i omhuldan av de avsigkomna herrar, som hon hyser
in på sitt gods, kavaljersflygelns innevånare. Hon
har dem ikring sig i ett kanske omedvetet behov av
att det skall finnas ett antal människor, som ha henne
att tacka för allt. Visserligen är hon älskad av folket,
ty hon ger det arbete och bröd, men dessa kavaljerer
ha ännu mer att tacka henne för: all veden under
munterhetens lågor. Kanske också själva livet. Än
bräckligare än majorskans är dessa kavaljerers till-
varo. Majorskan är i rastlös verksamhet. Hon söker
betala av på sin skuld genom att göra nytta, fastän
hon vet, att det bara är knappa räntor, som hon gäl-
dar,- och att kapitalet jämt står ute, men kavaljererna
göra inte annat än spela på nöjets instrumenter; det
är ett hederslöst liv de föra. Detta kan inte bilda
grundvalen för en bygds, ett samhälles liv. Den etiska
ihåligheten i denna tillvaro kräver förändring.
Reningen måste ske genom eld. Den kommer i
storm, och nu är författarinnans romantik framme i
den prakt, som hon kläder in historien i. Ett maske-
radupptåg, en symbolik. Men inte en blott subjektiv
uppfinning av kostymer. Det är gamla historier, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
