Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
sig själv. Själv hinner han endast njuta — njuta sina
drömmars sällhet och skapa sig det mål för handling,
dit han vill hän. Sällan satte romantiken en sådan
grann blomma i det snöns och vinterns land, vars son
Hallström är.
Men så har han också skyndat att hämta färger i
sydligare länder inte en, utan många gånger, i dikten
som i verkligheten. Hallström är likaväl som Heiden-
stam mättad med exotiska intryck, hur skilda lynnen
de än blivit omsatta i. Det är inte bara den fina sam-
lingen Italienska brev (1901), som upplyser en om,
hur Hallström älskar södern. Både skådespelen »Bi-
anca Capello» (1900) och den muntra intrigpjäsen En
venetiansk komedi (1901), byggd på ett motiv från
Bandello i stil med Shakespeares komedier, samt ett
flertal berättelser — senast »Minia» — äro förlagda till
Italiens mark. Särskilt är han fäst vid Firenze, vars
natur han hyllat i så många prosahymner, vackrast
kanske i »Florentinsk aftondröm», och som tycks ho-
nom viska om harmoni: »forma ditt liv i en vacker och
sträng linje». Han har älskat dessa klassiska och sköna
nejder som så många andra farande svenska skön-
hetsdrömmare: Atterbom, Nicander, Malmström, Snoil-
sky, Heidenstam och senast Österling. Genom dem
är det, som vi stugusittare få se detta underbara land,
kanske ändå skönare så än i verkligheten med dess
tillfälliga missljud i all harmoni. Men vid läsningen av
Hallströms skildringar, hur minns man inte Goethes
ord, när han såg molnet dra norrut för att ge mörker
och kyla åt dessa trakter, där skillnaden mellan vinter
och sommar är så ringa, att man bara kort och sällan
kan sitta ute under bar himmel! Det är, som om Hall-
ström aldrig kunde glömma den nordiska grundtonen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
