- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
106

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Axel Karlfeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106
behållsamhet icke velat lämna läsare till rov ens i
dessa de oändliga självbikternas årtionden. Han har
satt både sitt eget behov av förtegenhet och det konst-
närliga kravet på konstverkets självständighet för
högt för att kasta ur sig dagböcker och hemlivsskvaller.
Men ju längre hans skaldskap skridit framåt, dess mer
direkt jag-lyrik har det bjudit på; »Höstskog», »Trä-
slottet» och »I passionsveckan» ur den senaste dikt-
samlingen äro personliga även i den meningen, att de
utan förklädnad spegla hans känslor.
Dalkarlslynnet har fått sitt bästa uttryck i Fridolin,
denna figur som Karlfeldt skapat liksom Bellman ska-
pade Fredman eller Wennerberg Magistern och Glunten.
Han har förtalt Fridolins historia i en liten kort pro-
sabit av synnerligen egendomlig stil. Fridolin — vars
namn inte är hämtat från Schillers Ein frommer Knecht
war Fridolin — var en studerad karl av bondestam,
vilken återvänt till fädernas värv, en mycket själv-
ständig och egendomlig man, halvt diktad, halvt med
drag och lynne av författaren själv. Fridolin fram-
ställes som en trygg, självägande danneman, vars
ättefar hette ärlighet och sanningsenlighet och vars
ättemor var styrka. Man minns att den gamla Dala-
visan började med orden: »Mandom, mod och morske
män». Det kunde tjäna till måtto för Fridolin. Han
försmår inte njutningen och nöjet, å nej, han har något
av skalk i sitt öga, och fast år runnit hän, sen han gick
sin »skalkhets vägar» som yr ungdom, har han kvar
sitt friska, ungdomliga begär efter glädje och levnads-
njutning. Det har till och med fått ökad styrka av att
han gått så »mången mil i regn och il». Han älskar den
sunda och starka unga flicka, som kommer honom till
mötes i Dalarnas blommande lid med vitt skinn och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free