Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
däremot den uppmärksamhet, som han från och med
nu ägnade den engelska dikten, framför allt Shelley,
Byron och Burns. Den sistnämnda är väl — jämte
Goethe — den skald, som han givit platsen allra när-
mast sitt hjärta och en av dem, som mest inverkat på
honom. Då studierna inte syntes leda till något re-
sultat, återvände han till Värmland. Efter hans faders
död 1881 hade hans moder och systrar uppehållit sig
där, och nu gingo några år, varunder han dels levde
enstöringsliv i skogsbygden, dels skämtsamt deltog i
familjens och vännernas sällskapsliv. Hans lynne, som
starkt påverkats av ärftlig benägenhet för tungsinne,
hade fördystrats genom vistelsen i Uppsala, och han
var tidtals allvarligt sjuk. Han tyngdes av medvetan-
det att vara i den ålder, då man träder ut i livet och
dess verksamhet efter att ha fullbordat sina förbe-
redelser, och likväl ej ha gjort sig beredd för någon
plats. Han misstrodde sig själv och ansåg sig duglös.
Under tiden fortsatte han att skriva vers, som han
började offentliggöra 1885, först i den radikala Karl-
stadtidningen. Där vart han fast medarbetare i bör-
jan av 1887. Nu först, mot slutet av åttitalet, då han
således närmade sig sitt trettionde år, började han
allvarligt fundera på att bli skald. Han tvekade och
vacklade länge, han var mycket misstrogen mot sin
egen begåvning, tvivlade på uppriktigheten av den
uppmuntran, som han ibland fick, men trodde och
böjdes under varje ogynnsamt omdöme om vad han
skrev.
Sent vann han medvetande om sin egentliga kal-
lelse, och sent vaknade också hans självständighet.
Det var 1889, som hans egendomlighet bröt igenom,
och detta blev bekant först 1891, då hans första dikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
