- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
168

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168
En dylik enkelhet och ledighet förutsätter natur-
ligtvis mycket arbete vid sidan av en utomordentlig
begåvning. Också är Frödings form resultatet av
många och långa förstudier och utarbetningar. Han
skrev vanligen ner några rader här och där i en dikt,
som sysselsatte honom, sammanfogade dessa delar
till ett helt under prov och försök, var ofta inte nöjd
me^ den slutgiltiga formgivningen, utan ändrade ytter-
ligare. Detta gör att även i de fall där man endast
har hans tryckdikter att hålla sig till, kan man under-
söka hans sätt att dikta. Vad man därvid finner är
bland annat att han aldrig varit tveksam om rytmen,
metern i sina dikter. Hans ändringar avse aldrig
denna. Fröding har mer än någon annan svensk skald
varit känslig för rytmens egenskap av att vara ett
medel att väcka eller uttrycka en stämning. Därav
följer, att när han tänker sin dikt, d. v. s. överflyttar
sin stämning i ord, tar denna från början en viss be-
stämd rytmisk form och denna är utgångspunkten
och kärnan i hans framställning. Denna enhet, som
ligger i det rytmiska schemat, får emellertid inte bli
så stram, så bindande, att inte skiftningar i stämningen
också kunna få sitt uttryck. Med en smidighet som
är beundransvärd förstår Fröding just att bibehållan-
de samma rytmiska enhet ge rum för känslans stig-
ning och fall. För hans snabba och djupa känslighet
är det naturligt att använda s. k. blandade rytmer,
enbart jambiska eller trokéiska sådana äro mycket
sällsynta hos honom. Däremot har han förkärlek för
sådana versmått, som medgiva frihet inom gränserna
för det inre schemat, och han har riktat vår konst med
nya versmått i mängd. Än är det taktens fasthet och
bestämda markering, som gör intryck — så i »Skoja-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free