- Project Runeberg -  Svenska ord belysta genom Slaviska och Baltiska språken /
9

(1881) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 9

kdrka, böm. okurka, lillry. ohurok m. (Mikl.), si o ven. ugorek, serb.
kroat, ugorak. — I likhet med ry. oguree, afledt med annat suffix,
äro alla formerna deminutiv af det byzantinskt-grekiska áyyovQtoVj
åyyovQOv, àyyovQiVj mlat. angurius, egentligen ett
persiskt-ara-meiskt ord enligt Hehn 274. Äfven detta latinska ord finnes i
formen anguria hos Ihre sammanstäldt med gurka.

Juft eller jukt ryssläder; lågt. juften, juchien, jucktenledder,
ndl. jucht, jugt, nht. juften, oftare juchten m. eller jucht n. Då
varan som ordet betecknar är en rysk produkt, får väl antagas, att
dessa tyska former jämte pol. jucht m., juchta f., böm. juchta komma
från ry. juft\ juchf f. i samma betydelse (enligt Heyne i Grimms
Wörterbuch IV: 2: 2346 «eig. paar, weil die häute paarweise
ge-gerbt werden»: en uppgift som vi ej kunnat kontrollera). Men då
både ft och cht äro afgjordt oslaviska ljudförbindelser, måste det
ryska ordet själft vara främmande (formen jucht’ kunde misstänkas
bero på tillbakaverkan från lågtyska eller nederländska, där ft
regelrätt blir cht).

Kalesch slags åkdon: närmast af fr. calèche eller af nht.
kale-8che9 hvilka jämte äldre nht. kalesse, ital. calesse, calesso o. s. v.
äro lånade från slaverna: böm. kolesa f. sing. och n. pl., hvaraf
de-min. koleska f., sloven. koleska, pol. kolasa, kolaska, ry. koljaska.

Ordet är ursprungligen pluralformen till det allmänt slaviska
ordet kolo n. hjul, hvilket älst böjdes såsom s-stam med fornslav.
gen. sing. kolese, nom. plur. kolesa. I de nyare språken hafva
uppstått två olika former af detta ord, så att det t. ex. i polskan
heter kolo, plur. kola (denna pluralform kola betyder i serb.-kroat.
också vagn), men i ryskan kolesa, plur. kolisa. Emellertid är att
märka, att pol. kolaska samt ry. koljaska i afseende på vokalen i
andra stafvelsen afvika från den gamla pluralen (i polskan skulle
man vänta *kolosa, liksom fornslav. nebesa gifver pol. niebiosa),
hvadan de torde vara lånade från bömiskan, där ordet dessutom
ännu kan behandlas som neutr. plur. Också antyder Diez, att
ordet sannolikt utgått från Bömen.

Osäkert är, om det slaviska kolo kan få sammanställas med
det sv. hjul samt isl. hvel i samma betydelse - gr. xvxlog; den
germanska grundformen är *hwehwlo- - indoeurop. *kveklo-; om
häraf kan bli slav. kolo, är svårt att afgöra utan uppvisande af
säkra analogier (jfr Fick I 516).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svslabal/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free