Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 17
det förtyskade (folk- och) landsnamnet Polen. — Till detta vårt
adjektiv hör:
3) Polska slags dans, känd i värt land af gammalt
(åtminstone redan på Karl IX:s tid, se Fryxell Berättelser ur svenska
historien V, kap. 11) och nu med många variationer, i olika
landsorter, från början väl något särskildt slags polsk dans; jfr d.
polsk-dans, no. polsk-, pols-, paaLsdans (det sista väl omtydt efter
mansnamnet Paal). Det svenska ordet synes vara närmast utgånget ur
uttrycket dansa polska och detta en öfversättning af ett motsvarande
tyskt polnisch tanzen (eller rättare af ett dylikt lågtyskt uttryck), där
det tyska polnisch står adverbielt = «på polskt sätt». Ordet är
således troligen alldeles samma som polska i betydelsen polska
språket, jfr nht. polnisch sprechen, lesen o. s. v. (dock kan detta också
möjligen förklaras som ellips i st. f. polsk tunga, jfr Tamm Om
tyska ändelser i svenskan, Ups. 1880, sid. 41 f.). Mindre sannolikt
är väl att antaga direkt inverkan från Polen, jfr pol. po polska,
som syntaktiskt motsvarar nht. polnisch såsom adverb. Det
svenska ordet synes nämligen vara äldre än den tid, då Sverge kom i
lifligare direkt beröring med Polen, och dessutom är väl mindre
troligt, att polackarne själfve skulle kallat en hos dem vanlig dans för
polsk dans, än att tyskarne så kallat en främmande dans, som de
lärt känna från Polen.
4) Tvifvelaktigt är, om hit får räknas ett annat namn på en
dans: polka, nht. fr. polka o. s. v. Denna helt moderna dans lär
nämligen vara till vestra Europa öfverförd från Bömen, där den
kommit i allmännare bruk på 1830:talet, och påstås vara uppfunnen
i Bömen, icke i Polen (jfr Brockhaus’ Konvers. Lex.). Emellertid
äro meningarne härom delade, och någre antaga polskt ursprung,
sammanställande ordet med j>o\. polka f. polsk kvinna (Heyse
Fremd-wörterbuch, jfr Littré Dictionnaire de la langue frangaise), under
det andre vilja förklara ordet af böm. polka f. halfva, såsom
betecknande hälft danssteg («halbschritt»).
Pommern, nht. Pommern, mlågt. ndl. Pommeren. Namnet är
till sin bildning alldeles analogt med det nyss behandlade Polen,
hvadan det kan vara nog att med förbigående af andra hit hörande
äldre tyska och latiniserade former nämna, att ordet härstammar
från det egentligen appellativa slaviska ordet, fksl. pomorije n. trakt
utmed hafvet, kuststräcka, af slav. morje n. haf (= lat. mare och
fht. mari n., nht. meer o. s. v.), sammansatt med prefixet och pre-
Fr. Tamm. Svenska ord belysta genom »lav. o. balt. »prSken. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
