Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
kunna tänka på lån från germanerna, hvartill kommer, att i litauiskan
finnes en rot merk blinka, blunda, som efter all sannolikhet är
identisk med slav. merk (jfr Schmidt Voc.II26, FickII629).
Åandra sidan kan visserligen mot lån hos germanerna från slaverna
an-fltaa, att de hit hörande germanska orden till en del också sakna
direkt motsvarande slaviska förebilder, t. ex. det svenska subst.
mörker n., fsv. myrker, isl. myrkr n.; men då detta ord ej är kändt
utom norden, så kan man misstänka, att det är en yngre form,
bildad t. ex. efter det likbetydande rekkr, som är ett urgammalt ord
(= got. riqis, sanskr. rajas). Man må icke häller förbise, att de
germanska formerna endast äro uppvisade på en del af det
germanska språkområdet, men icke i högtyska och gotiska.
B) Ord som inkommit i senare tid närmast frän tyskan.
Bister adj., d. bister, isl. bistr. Af mlågt bister, nylågt. bister,
i andra dial. bister med kort t, ndl. byster, nht. dial. beistern
(sällsynt ord enligt Grimm Wörterb.). Ordet betyder i äldre och nyare
lågtyska vild i detta ords vidsträcktaste begreppsomfång: vilse,
förvillad (bister ffán gå vilse, b. lopen löpa omkring utan varaktig stad
o. s. v.), förvirrad, skygg, samt bister, skarp om väder, om uppsyn,
om kroppslig plåga o. s. v. Äfven kan ordet begagnas som
förstärkande adverb (såsom sv. vild t, rysligt o. s. v. i hvardagligt
språk), t. ex. lågt. bister moi rysligt vacker, ndl. bijster zuur o. s. v.;
jfr d. bistergal.
I likhet med Ihre har Grimm, ehuru med tvekan, tänkt på
släktskap med verbet bita. Men om bister också i vissa fall kan
vara liktydigt med bitande (t. ex. om köld), så är dock
grandbegreppet afgjordt ett annat (till bita höra däremot adjektiven bitter
och besk, som hafva en tämligen afvikande betydelse). För öfrigt
har äfven Ihre, som oriktigt skiljer mellan två homonyma ord
bister, sammanställt detsamma i betydelsen ferox, „atrox om uppsyn
med ett polskt adjektiv bystry, utan att han vidare utreder
sammanhanget. Sannolikt har han här funnit det rätta. Det lågtyska
ordet torde i själfva verket vara af slavisk börd och samma som fksl.
bystrU snabb, skarp, skarpsynt (i en fornserbisk urkund också klar
om vatten, den vanliga ny-serbiska betydelsen). Ordet är
samsla-viskt och finnes i de flesta nyare språken (såsom ryska, polska,
bö-miska) gärna användt t. ex. om en strid ström eller om skarp blick,
äfvensom åtminstone i polskan oin en eldig, rask häst. Ja det pol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
