Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
delsen af substantivet är tillhuggning eller något tillhugget, tillyxadt,
hvaraf man lätt kan härleda begreppet bräde eller skifva lika väl
som en tillhuggen bjälke.
Pistol 9 nht. pistols, på slutet af 1400:talet bistoUe; fr. pistols,
ital. pistola, af omtvistadt ursprung. Enligt någre har ordet sitt
upphof från stadsnamnet Pistoja, i det man tänkt sig att pistoler
först tillverkats därstädes; Diez tänker sig sålunda, att ordet skulle
kunna vara en förkortning för pistolese (som förekommer i bet. kort
sabel), hvilket annars lär förekomma liktydigt med pistojese från
Pistoja. Bland öfriga förklaringsförsök må här nämnas endast ett,
som ej finnes omtaladt hos Diez, men som torde förtjäna afseende.
Man har nämligen tänkt på ett slaviskt ord, fksl. piftali f. pipa,
rörpipa, herdepipa, kroat.piftala f., böm.piitala, piftalf., rj.piXSat
f. o. s. v. Det sistnämnda ordet förekom i äldre tid äfven om vissa
förr brukliga skjutvapen, alldeles som det svenska rör t. ex. på
1500-talet. — Ordet är en afledning med det fornslaviska suffixet -èll
(vanligt i verbalnomina) af det slaviska verbet piskati hväsa, pipa.
Rapphöna f. Perdix cinerea. Af mlågt. raphên n., ndl.
rap-hoen; med olika vokal fht. repahuon, mht. rep-, rebhuon jämte rop-,
rabhuon (m. m. se Lexer), nht. rebhuhn, repphuhn. Den gamla
härledningen af fht. reba, repa, nht. rebe vinranka (förkastad af
Ihre) synes vara den mest gängse (jfr Wei g and). Emellertid
förefaller den osannolik, emedan man då har svårt att förstå den
lågtyska formen raphên. Dessutom kan man väl icke med skäl påstå,
att rapphönan företrädesvis vistas bland vinrankor; hon är annars
känd för att vistas på eller i närheten af åkerfält, hvarföre hon
kallas feldhuhn i Tyskland, agerhene i Danmark, åkerhöna i Skåne.
Formväxlingen i tyskan är lättare begriplig, om ordet är främmande.
Hos Mikl. Lex. 1147 antydes sammanhang mellan rebhuhn och
fksl. jar½bi (förr omtaladt under ordet järpe, sid. 19.). Det ser ut
som om han ville härleda det slaviska ordet från det tyska (?). En
sådan uppfattning förefaller underlig, och vi kunna icke (med Gihac
149) hålla den för god, då det slaviska ordets former stämma så väl
öfverens med hvarandra i de olika munarterna och afgjordt hänvisa
på en urslavisk grundform jar&bi med nasalvokalen q, och med ett
ur den tyska formen ej förklarligt begynnande ja- je-, som endast
saknas i ry. rjab\ rjàbSik, där det lätt kan vara förloradt. Det
tyckes vara vida sannolikare, att tyskarne lånat ordet från slaverna
(jfr t. ex. sloven. jereb, serb. jareb) med bortkastande af förstafvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
