Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
den tid här är i fråga, och i alla händelser har man skäl att tro,
att slaverna redan i urminnes tid voro ett eminent jordbrakande folk
(jfr Kr ek Einleitung in die slavische Literaturgeschichte, Graz 1874,
p. 41—43).
Se vi nu på själfva språkformen, synes en viss sannolikhet
finnas för den meningen, att tyskarne icke lånat ordet från slaverna.
Af det slaviska plugu skulle man väl snarare väntat ett tyskt *plug-,
icke plog-. Det torde icke finnas något exempel på ett forngermanskt
0 uppkommet af slaviskt u, men väl finnas flere exempel på
motsatsen ; jfr t. ex. fksl. bukt/ bok (träd) och bokstaf af got. boka (jfr
lat. fagus o. s. v.), ry. stul stol af fornnord. stoll eller af lågt. stol,
väl äfven ry. dumati och ’duma af got. doms, o. s. v. *). Af
rent formella skäl äro vi således böjda för att med Weigand hålla
det slaviska ordet för lånadt från tyskan, ehuruväl dessa skäl knappt
kunna anses fullt afgörande.
Silke n., fsv. silki, selke, isl. silki n.; ags. seoloc silke, silcen
adj. af silke, eng. silk (subst. och adj.). Jfr fht. silecko, selecho
toga, selachin stragulum (Graff Althochd. Sprachschatz VI 190).
1 samma betydelse finnes fi. silkki, samt litau. szilkai m. pl. silke
(szilkas m. silkestråd) jämte silkai bomull. Vidare fksl. (fornryska)
Selku, èliJcu (jfr Schmidt Voc. II 33) samt Zolkii, ry. Zélk (uttalas
Solk), hvitry. iovk, lillry. fovk.
Ordet härledes, som bekant, af lat. sericum eg. seriskt tyg,
sidentyg, neutr. af adj. seriens serisk, gr GijQêxog (mlat. äfven
siri-cus, kanske — gijqixos med nygrekiskt uttal), af folknamnet Seres
plur., som skall betyda ett folk i östra Asien. Det i de
nordeuropeiska formerna gemensamma l för lat. r måste bero på lån på ett
eller annat sätt. Då sidenet i forntiden var en österländsk produkt,
kan man misstänka, att äfven vårt ord med sitt l härstammar från
Asien. Rörande ordets spridning inom själfva Europa kan förmodas,
att Skandinavien utgjort mellanled mellan England och Ryssland
(med Litauen), eftersom ordet ej är uppvisadt i norra Tyskland.
För öfrigt är ordet icke häller kändt hos andra slaviska folk, där
man i samma betydelse träffar dels ett ord svila f. af okändt
ursprung (Mikl. Lex. 825), dels de från tyskan lånade fksl. godovabli,
böm. hedvdb, pol. jedwab’ o. s. v., samma som isl. gu6vefry gothefr),
samt zida = fht. sida, mlågt. side (vårt siden) af lat. seta.
’) Slav. buda bod, troligen lånadt af det nordiska ordet i samma
betydelse, kan sålunda förklaras lika väl af fsv. bop som af isl. 6t& (af
verbet fsv. böa, bo, isl. b tia).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
