Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 35
IV.
Andra ord af oviss härkomst, belysta genom slaviska
och baltiska språken.
Äfven här hafva i allmänhet icke sådana ord upptagits till
behandling, som finnas utbredda äfven hos andra europeiska folk utan
att med visshet vara lånade till dem. Exempelvis må dock
omnämnas ett ord:
Staga jämte stufva (stu i sammansättning), fsv. stova, stuva,
êtugha, isl. stofay no. stova, stoff a (o. s. v.), d. stue; ags. stofe, mlågt.
mndl. stove, fht. stuba, stupa o. s. v.; mlat. stuba, stufa, stupa, ital.
stufa, sp. pg. estufa, prov. estuba, fr. étuve. — fksl. (*istuba) istba,
ry. istbáj izbá, pol. serb. izba, böm. jizba o. s. v., demin. ry. istebka,
pol. izdebka o. s. v. Om detta ord yttrar Hehn 122: «Woher die
Stube, urspriinglich ein heizbares, feuerfestes Gemach, besonders
zum Både eingerichtet, eigentlich stammt, ist dunkel.» Med afseende
på betydelsen märkes, att det hos romanerna endast synes beteckna
badstu eller ugn; hos germanerna kan det jämte denna betydelse
också sägas om ett mindre boningshus eller boningsrum; hosslaverna
synes det endast beteckna litet boningshus, alldeles motsvarande det
svenska stuga i dess vanligaste betydelse, bondstuga.
A) Fornnordiska ord.
Barr n. det syl- eller nållika bladet på träd af familjen
Coni-feræ, isl. barr m., no. d. bar n. Detta nordiska ord faller i ett nytt
¾jus vid jämförelsen med en slavisk ordgrupp, som utan tvifvel är
besläktad; dit höra fksl. boru m. (u-stam) och borije (af *borlje)n.
pinus, cypressus, cedrus, arbor, silva (Mikl. Lex.), ry. bor m.
barrskog, pol. bor, böm. bor i samma betydelse (laus. bör barrträd,
för-åldradt enligt Pfuhl), serb. kroat, bor barrträd, borik m. barrskog,
borje n. barrskog. Visserligen är betydelsen icke alldeles densamma
som i det nordiska ordet, men det är att märka, att detta senare
hälst begagnas kollektivt och i norskan särskildt (enligt A as en)
alltid kollektivt, ja hälst om barrträdens kvistar med blad. Då
barrträden lättast kännas igen på sin barrbeklädnad, förefaller det icke
osannolikt, att slav. boru också ursprungligen betecknade just denna
beklädnad. En sådan förmodan försvagas icke af den omständighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
