Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
ten, att betydelsen af boru växlar i de olika manarterna, sa att det
än betyder ett träd, än sammanblandas med det genom själfva sin
form afgjordt kollektiva borije. Skulle det nordiska barr vara
samma ord som slav. boru, måste med afseende på det dubbla r
antagas, att det är ett gammalt lånord (analogt med skatt = slav. skotu>
se ofvan III kap.). I annat fall, d. v. s. om man endast antager
rotsläktskap och håller vårt ord för germanskt, finge man uppställa en
grundform *bariza-% alldeles som isl. barr korn, bjugg (Alvissmál 32)
motsvarar got. bariz- i adj. barizeins; jfr ags. bere m. i samma
betydelse.
Med afseende på ordets rot skulle man möjligen med ledning
däraf, att namnet på ett af våra barrträd gran, isl. grön f., formelt
sammanträffar med isl. grön skägg på öfverläppen, kunna tänka på
slägtskap med det forngermanska barda f. skägg = fksl. bräda
(urslav. *borda), litau. barzda f., ifall detta är afledt med ett
ursprungligt -dhá. Dock är detta ord i viss mån gåtfullt, då man i latinet
har barba (jfr Fick I 684); det är svårt att förklara detta utan
lån, antingen hos germanerna, ifall b är det ursprungliga
begynnelseljudet (jfr det nordiska skegg), eller i latinet, om roten har bh.
Sammanställningen hvilar således på osäker grund. — Vidkommande
barr bjugg kan sammanhang med vårt barr, ifall detta ej är
lånord, tänkas på det sätt, att det förra ordet är föranledt af
kornaxens långa borst.
Gren, fsv. gren (om könet se Rydqvist III Anm. 35, jfr II
64), isl. no. grein f., d. green. Eget är, att i alldeles samma
betydelse som detta utan tvifvel rent nordiska ord träffas ett liknande
ord på slaviskt område, som märkvärdigt nog också synes stå
enstaka i sin munart, nämligen serb. kroat, gråna f. Att hos
sydsla-verna antaga lån från t. ex. gotiskan, vore (utom det att ordet ej
är uppvisadt i gotiska) vågadt, då ai eljest blir fornslav. i (hvaraf
ej kan bli serb.-kroat. a) äfven i lånord, t. ex. slav. chlêbu bröd af
got. hlaibs; serb. hljeb eller hleb i olika dial. Kanske får man dock
antaga rotsläktskap, om det nordiska *t, urspr. ai, uppkommit
genom epentes af ett t? Jfr adj. hel, isl. heill, urgerm. *haila- — sanskr.
kolja (dock äfven slav. cêlu af äldre *kauo-) m. fl. dylika fall hos
Schmidt Voc. II 472—483.
Lai m. salmo, fsv. isl. lax, fht. lahs o. s. v. i öfriga
germanska språk. I samma betydelse litau. laszis jämte lasziszas m.,
laszisza f., lett. lasts. Det slaviska Hososi (ja-stam) m., pol. iosos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
