Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
hvilket styrker, att den ofvan nämnda härledningen åtminstone
rörande ordets grundbetydelse är riktig, äfven om ett visst dunkel
hvilar öfver dess härkomst och grundform.
VlX n., fsv. isl. vax, ags. weax, fht wahs o. s. v. Samma ord
finnes, ehuru med slutkonsonanterna i omvänd ordning, i baltiska
och slaviska språken: litau. vaszkas, lett. wasks, samt fksl. vosku,
ry. vosk o. s. v. i de öfriga språken. Vid förklaringen af ordet
utgår Fick (1218, II 471) från sk såsom det ursprungliga och tänker
sig det germanska wahsa- besläktadt med verbet fht. waskan, nht.
wasehen o. s. v. tvätta, samt med nht. wischen aftorka, fht. subst.
wise (jfr sv. viska) o. s. v. Tillika sammanställer han ordet med
lat. viseum mistel, fågellim, gr. l%6$. Men då ett sk eljest icke
veterligen finnes omstäldt till hs i samgermanska ord, utan är en gärna
tåld ljudförbindelse, så är svårt att tro på en omställning i detta
enstaka fall. Där i olika former af ett ord träffas ps och sp vid
sidan af hvart annat, antages med skäl, att ps är äldre. Så t. ex.
i fht. nafsa, wefsa geting, litau. vapsa broms, fksl. vosa, osa geting
(* väl af ps analogt med slav. s af ks) jämte lat. vespa; eng. wasp,
nht. wespe kanske påverkadt från latinet, jfr Fick I 769. Likaså
i sv. asp, isl. ösp, fht. aspa jämte ags. epse (mht. apse enligt Fick),
lett. apse, litau. apuszis, epuszè; jfr pol. ry. osina, samt böm. osika
och slov. jesika i samma betydelse. — Lättare kunde omställning
af ursprungl. sk anses trolig, ifall germanerna skulle lånat ordet
från slaverna, något som naturligtvis kan tänkas (jfr Ihre), då väl
ingen giltig anledning finnes att påstå, att biskötseln icke är lika
gammal hos slaverna som hos germanerna.
Det, som troligen varit mest afgörande för Fick, är
överensstämmelsen mellan de baltiska och slaviska formerna af vårt ord.
Men denna öfverensstämmelse kan lätt tänkas bero därpå, att litau.
vaszkas och lett. wasks äro lånade från slaverna, liksom så många
andra baltiska ord; a för slav. kort o i lånord är i litauiskan
allmän regel och i lettiskan åtminstone mycket vanligt (sannolikt
regel i äldre lånord); szk för sk i litauiskan är också regelmässigt.
Vidkommande lat. viseum och gr. i£o’c, så torde icke häller
här vara afgjordt, att se i latinet är det ursprungliga, £ i grekiskan
det yngre; det ofvan omnämnda lat. vespa för vepsa kunde snarare
tala för motsatsen.
Det tyckes således icke finnas något annat skäl mot antagandet,
att germ. wahsa- (förutsatt att det är rent germanskt) representerar
den ursprungliga formen, än det förmenta sammanhanget med ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
