Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 43
bet waskan, som äfven i afseende på betydelsen förefaller föga
tilltalande. Men å andra sidan kan just icke sägas, att härledningen
från gerin. wahsan växa passar synnerligen väl, om det också är
sant, att vaxet i bikupan genom biens trägna samlingsarbete växer
dag för dag. Hos Leo (Ängels. Gloss. 491) hänvisas till sanskr.
makXika, som påstås betyda honing(?); rätteligen betyder det, lik*
som makia m. och makXiká f., fluga eller bi; däremot finnes det
sammansatta makSikåmala (af mala smuts, träck) i betydelsen vax.
Skulle det ligga någon sanning i Leo’s sammanställning, finge man
väl antaga, att lån på något sätt ägt rum i en aflägsen forntid,
annars kan man icke förstå växlingen mellan ra och v.
Rörande slav. vosku gent emot germ. wahsa-, ifall detta
åter-gifver grundformen, kan man antingen tänka på lån från germanerna
med utbyte af det för slaverna främmande germ. hs mot sk; eller
ock kunde vosku förklaras ur ett förslaviskt *voks-ko- eller
*vaks-ko-med k-suffix (jfr det nyssnämnda sanskr. makfika?).
Alg m., fsv. œlgher, isl.elgr, ags. eolh(t), eng. elk (lånad form?),
fht. elaho sv. ro., mht. elch, elche m. — Detta ord saknas bland de
ord som Fick räknar till den slaviskt-germanska språkenheten. Det
är emellertid påtagligen samma som det slaviska ordet, fksl. losi m.
(i-stam), ry. los o. s. v. i samma betydelse (Schmidt Voc. II 146).
Grundformen till det slaviska ordet är utan tvifvel *olsi, som
motsvarar det latinska (galliska) alces; det kan därföre sättas i fråga,
om icke den urgermanska formen snarast varit en i-stam *alhi~
(icke en a-stam *elha, Fick III 28). Med afseende på den
nordiska formen kan man jämföra t. ex. isl. belgr, också ursprung!, i-stam
(germ. balgi-).
B) Ord som antingen äro lånade från tyskan eller eljest icke
kända i fornspråket.
DrOBinel föraktligt uttryck, hälst om en vårdslös och tölpaktig
person. Att detta ord icke är rent nordiskt (t. ex. af isl. drumbr
stubbe), kan man misstänka, då i litauiskan träffas drimelis m. »ein
grober, ungeschliffener Mensch, Liimmel, Flegel» (Nesselmann
Wörterb. 156). Ordet är sannolikt i båda språken låuadt från
lågtyskan, nämligen det svenska ordet af lågt. drummel, det litauiska
åter från lågt. dritmmel, en sidoform med i-omljud. Emellertid
märkes, att ordet i ingen af oss känd lågtysk ordbok finnes upptaget i
fullt samma betydelse som hos oss, hvadan den litauiska formen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
