Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R. Hvarf.? E. Ty Gust. Ad. är singul. R. Hvad
genus är många? F. Femin. B. Hvarf.? G. Ty
träffningar är femin. R. Hur vet du, att träffningar är
femin.? H. Ty man kan säga: Träffningen, hon var
häftig. R. Hvad kasus är många? A. Ackus. eller
ablat. R. Emedan han var både tapper och klok,
hvad slags bisats är det? B. En konjunktional. R.
Hvad är kännetecken på en konjunktional bisats? C.
Att den har subj., verb. och börjas med
pronominal-konjunkt. R. Hvad är skilnad mellan en ren konjunktion
och en pronominal-konjunktion? D. Ren konjunktion
sammanbinder två oberoende satser; pronom. konjunkt.
sammanbinder bisats med hufvudsats. R. Hvad kasus
är klok? E. Nomin. R. Hvarf.? F. Ty han är
nominat. R. Hvarför skall klok rätta sig efter han? G.
Ty predikatet skall rätta sig efter subj. R. Hvad
kasus är hans? H. Genit. R. Hvarf.? A. Ty det svarar
på frågan Hvilkens? R. Hvad kasus är först? B.
Först har ingen kasus. R. Hvarf.? C. Ty först är
ett adverb. R. Hvad genus är Österrikiska? D. Mask.
R. Hvarf.? E. Ty Kejsarens är mask. R. Hvad
kasus är krigshärar? F. Ackus. R. Hvarf.?- G. Ty
det är objekt. R. Hvartill? H. Till öfvervann. R.
Hvilken numerus är hvilka? A. Pluralis. R. Hvarf.?
B. Ty krigshärar är plur. R. Hvad kasus är hvilka?
C. Ackus. eller abl. R. Hvad kasus är denne; D.
Nom. R. Hvarf.? E. Ty det är subj. R. Hvartill?
F. Till Ville. R. Hvarföre står utrota i infinit.? G.
Ty det är obj. R. Hvad kasus är Lutherska? H.
Ackus. R. Hvarf.? A. Ty läran är ackus. R. Hvarf.?
B. Ty det är obj. R. Hvartill? C. Till utrota, o. s.
v. Äfven bör man fråga på följande sätt: R. Huru
skulle satsea ändras, om i st. f. Gustaf Adolf här
stode konungar? A. De unga och tappra, sonsönerj
Öfvervunno, de voro kloka och starkaj deras magt.
R. Huru skulle satsen ändras, om i st. f. magt bär
stode rike? B. Litet i st. f. liten. R. Hur skulle
satsen ändras, om i st. f. krigshärar stode krigshär?
C. Alltid stor, med hvilken. R. Omvänd den passiva
satsen, af hvilken Lutherska läran m. m. till en aktiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
