Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelp af vokalen k, som lägges till. — J uttalas
med tillhjelp af vokalen I, och Q med tillhjelp af
U, som båda läggas till. — Z utalas med tillhjelp
af stafvelserna eta.
i. X och Z kallas, sammansatta konsonanter,
emedan X är saaimajiràU af CKS, och Z af T
och S.
6. Stafvelse källas det enkla eller
sammansatta ljud, som med en enda utstötning
af rösten uttalas; t. ex. Ö, Bi, Ren, Bröd,
Borst, Skrämd, Strands, Sprängd t, o. s. v.
7. Uti hvarje stafvelse måste alltid
finnas en vokal, men ej flere. Så många
vokalerna äro i ett ord, lika många äro
stafvelserna. Derföre Sr Finna tvåstafviga Betala
trestavigt, Barmhertigheten femstafvigtj o. s. v.
Anm. i. JEn ensam vokal kan utgöra en stafvelse;
t. ex. I, Ä-bo, U-me-à, Hern-ö-sand.
3. Konsonanter, utan vokal, kunna ej utgöra
. någon stafvelse; t. ex. Blfp, Km.
8. Stafvelser äro af tvenne slag:
Skrifstafvelse och Grundstafvelse.
g. Skrifstafvelsen delar ordet så,
som det vanligen i skrift delas på två rader,
efter följande reglor:
1. Sammansatta ord delas efter
sammansättningen; t, ex. Af-und, Be-kriga,
Is-tapp, Last-åsna, Ned-rycka.
Anm. Tilläggnings-stafvelserna aktig, het, la, lig,
ling, na, ning, ra, ska, skap, ta m.fl.
behandlas vid delning i skrifstafvelse som serskilda
ord; t. ex. Röd-aktig, Hård-het. Konst-la
Lyck-lig, Gunst-ling, Lyss-na, Bygg-ning, Gnist-ra,
Grön-ska, Bo-skap, Läng-ta, m. fl.
2. En konsonant mellan två vokaler
stafvas till den sednare vokalen: t. ex.
Fy-ra, Va-na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
