- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
48

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

2. Reflexivum kallas det verbum, som
alltid verkar tillbaka på subjektet;’t. ex. Han
Jör-hä/ver sig, Jag understår mig.

3. Reciprocum ändas alltid på S och
utmärker en inbördes vexelverkan; t. ex. Brottas, De
»lass. Passiver nyttjas ofta reciprokt; t. ex. De
träffas, d. v. s. De träffa hvarandra.

4- Inchoativum utmärker, att subjektet
småningom antar en egenskap. Det bildas af
adjektiver med tillägg af ändelsen nay t. ex. Blekna,
Hårdna, Kallna, m. fl. eiler af substantiver
såsom ett deponens af första konjugntionen; t. ex.
Dagas, Frostas, Tåras, Jldras, m. fi.

5. Friqubntativum utmärker, att något sker
ofta. Det bildas i Svenskan af andra verber
genom medlersta konsonantens fördubbling, eller
inskjutandet af ett T eller annan konsonant; t. ex.
Drypa droppa, Döpa doppa, Jaga jägta, Mata
mätta, Skjuta skotta, Vaka vakta, Fräta ff råts*J,
fråssa, o. s. v.

6. Dimihutiyüm utmärker, att något sker i
mindre grad. Det bildas i Svenskan derigenom,
att stafvelsen Små sättes framför stamverbet; t.
«x. Småskratta, Småsjunga, ro. fl. • -

7. Impersonale kallas det verbum, som har
blott tredje person singularis; t. ex. Det regnar,
Det hände, Det har skett, Det förljudes, m. fl.

8. Anomalon (oregelbundet) kallas det, som
ej konjungeras efter någon af de ordentliga
kon-jugationerna; t. ex. Ligger, låg, legat.

9. Dkfectivum kallas det, som ej nyttjas i
alla modi, tempora eller personer; t. ex. Minnas,
Måste, Varda, Öfvervara.

6. Vid verbum märkas följande, neml.:
Form, Modus, Tempus, Numerus, Per sona,
Hjp.lpverber och Konjugation.

Formen (Böjningssättet) är tvåfaldig.

1. ’jictiv, som nyttjas för activer och neutrer.

2. Passiv, som nyttjas för passiver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free