Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5a
Personerna i pluralis äro följande:
Första Person utmärker den lalande
tillsammans med flere andra. Den igenkännes
på ordet Vi; t. ex. Vi tala, Vi föras.
Andra Person utmärker flera, till
hvilka man talar. Den igenkännes på ordet I;
t. ex. I talen, f Jör ens.
Tredje Person utmärker flere andra,
om hvilka man talar. Den igenkännes på
ordet De; L ex. De tala, De föras.
17. Hjelpverber kallas de, genom
hvilkas tillhjelp andra verber böjas.
Hjelp-verberna äro af tre slag:
i. De, som tjena till att utmärka Tiden
(Tempus). Sådana äro Hafva och Skola.
3. De, som utmärka Sättet
(Modus^-Sådana äro Böra, Få, Kunna, Låta, Lära,
Må, Måste, Tör a, Vilja.
3. De, som nyttjas för att uttrycka den
passiva formen. Sådana äro Blifva, Vara,
Varda.
Anm. Flere af dessa äro riktiga verber och
kon-jungeras då fullständigt; t. ex. Blifva, Hafva,
Kunna m. fl.
Vi vilja här blott anföra de
nödvändigaste. Neml. Hafva, som nyttjas, att utmärka
den förflutna tiden (Preteritum); Skola för
den tillkommande tiden (Futurum); MA för
lonjunktivus och Vara, som ofta förekommer
1 passiva formen.
18. Hjepverbernas konjugation.
i. Skola. »a. Må.
Presens.
Sing. Jag skall Jag må.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
