- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
54

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Om Konjugation.

ig. Konjugation kallas det sätt,
enligt hvilket ett verb böjes, då det bestämmes
till modus, tempus, numerus och person.

20. Konjugationerna i Svenskan äro tre.
De åtskiljas genom verbemas olika ändelse i
perfektum i aktiva formen.

ai. Första konjugationen ändas på at;
t. ex. Jag har talat.

Andra konjugationen ändas på t efter
kon– sonant; t. ex. Jag har hört, Jag har trott.

Tredje konjugationen ändas på it; t. ex.
Jag har tagit.

Första Konjugationen.

Presens ändas på ar; t. ex. Kallar.

Imperfektum har en stafvelse mer än
presens och ändas på ade; t. ex. KalWe.

Perfektum är likstafvigt med presens och
ändas på at; t. ex. Kalla/.

Aktiva och Neutrala Formen.

Indikativus. Kon junkti vus.
Presens.

Sing. Jag kallar Jag må kalla.

Du kallar Du må kalla

Han kallar Han må kalla.

Plur. Vi kalla Vi må kalla.

» 1 kallen I må kallen.

De kalla De må kalla

Imperfektum.
Sing. Jag kallade Jag skulle kalla.

Du kallade Du skulle kalla.

Han kallade Han skulle kalla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free