Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5a
eller verb som subjekt; t. ex. Den redlige
högaktas. Att arbeta tröttar.
Reg. a. Om subjektet är nomen! eller
pronomen, står det alltid i nonainativus; t.
ex. Jag talar. Man kan ej säga: Mig talar.
Reg. 3. Om subjektet är v«rb, slår det
i infinitiven, t. ex. Att leka roar.
Anm. Stundom kan en hel sats vara subjekt; t. ex.
All du är flitig, gläder mig *).
4- Verbet utmärker den egensiap eller
handling, som i ett omdöme lägges till
subjektet.
Reg. i. Verbet rättar sig efter subjektet
till genus, numerus och person; t. ex.
Gossen springer. Vi tala. Barnet har varit
älskadt. Man kan ej säga: Gossen springa
Vi talar. Barnet har varit älskad
*) Anm. Pronomen determinativum står ofta
öfverflödigt framför subjektet; t. ex. Det var en gång
en konung. De gingo, desso, herrar. , Det är ej
underligt, att soldaten är slolt. -
**) Då verbet står i iraperativus, uteslutes
subjektet; t. ex. Lägg bort boken.
a. Uti dagligt vårdslöst tal sätter man verbet
oftast i singularis, fastän subjektet, är pluralis; t.
ex. Gossarna springer. Vi talar. Men detta är
orätt.
3. Pronomen Vi nyttjas om en person: a) Af
regerande furstarom sig sjelfva; t. ex. Vi Karl
Johan bjude och befallt o. s. v. b) Af författare;
Vi kunna ej gilla denna sats.
4- Pronomen Du nyttjas: a) I förtroligt samtal
till jemlikar: t. ex. Du hedersbroder.’ b) Till
tjenstfolkt. ex. Du skall borsta rocken, c) Då intet af—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
