- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
86

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

Beg. i. Om elt nomen eller pronomen
fir agent i en sats, står det alltid i
ablati-vus; t. ex. Barn läras af föräldrar.

Reg. a. Om ett verb är agent, står det
i infinilivus med aj eller genom framför
sig; t. ex. Hästen tröttas af att springa.

Anm. En liel sats kan vara agent; t ex. Hästen
tröttas af, att han sprungit.

4. Predikat kallas här det ord, som
uttrycker den bestämning, hvilken genom det
neutrala verbet lägges till subjektet; t. ex.
Nordanvinden är kall. Predikatet finnes, om
man först upprepar verb och subjekt Är3
Nordanvinden)j och sedan sätter ordet
Hurudan framför och frågar: Hurudan är
nordan-vinden? Jo, kall. Då är kall predikat.

Reg. i. Om, som oftast sker, elt
adjektiv är predikat, så rättar det sig efter
subjektet både till genus, numerus och kasus;
t. ex. Modren är god. Barnet är godt..
Böckerna äro goda #).

*) i. Då predikatet svarar mot ett verb eller en ■
bel sats, som är subjekt, står det i neutrum; t. ex.
Att falla är farligt. Att du läser flitigt, är nyttigt.

2. Om predikatet är elt obestämdt superlativ»
sättes det i singularis, fastän subjektet är pluralis; t.
ex. Vägarna äro Last om sommaren.

3. Predikatet står vanligen i obestämda formen ;
t. ex. Tornet är högt. Barnen äro glada,

TJnd. x. Predikatet står i bestämda formen, då
orden bland dem eller bland alla, o. s. v. följa
efter det, eller förstås dervid; t. ex. Gustaf Vasa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free