- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
93

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

Anm. Denna bestämning kan äfven ske genom
tillagg-da substantiver; t. ex. Konung Gustaf Adolf
öfvervann general Tilly. Den blifver då en slags
kortare appositionsbisats.

4. Satser utbildas genom genitiver, som
sättas framför subslanliverna och bestämma,
hvilken .de tillhöra; t. ex. Herrens dräng,
Trädets stam s).

Anm, Genitiven kan oflta uttryckas genom
preposition; t. ex. Konungen af Sverge. Höjden af
tornet, i st. f. Sverges Konung. Tornets höjd.

i st. f. passivum; t. ex. Hans innehafvande ämbete,
i st, f. Det ämbete, han innehar.

*) i. Substantiver, som i nominativus slutas pS
Sj x, z, brukas ej gerna i genitiven af obestämda
formen; t. ex. En pr inses egenskaper. Ett huses
prydnader. Man säger då häldre: Egenskaper hos en prins.
Prydnader på ett hus.

2. Flera genitiver efter hvarandra undvikas; t.
ex. Föreskrifter af professorerna i vettenskaper i st.
f. Vettenskaper^ professorers föreskrifter.

3. Genitiven brukas ofta ensam, då dess
substantiv förstås inunder; t. ex. Han for till
landshöfdingen (boning). Han umgås med prostens (familj).

4> Genitiven sammansmälter i Svenskan ofta med
sitt nomen till ett ord, t. ex. Näringsfrihet,
Sanningsljus. Ofta försvinner likväl då geniüvi ändelse på »s
t. ex. Stenmur, Trädstam.

5. Namnen på Svenska landskap, härad, socknar,
städer o. odyl. kunna sättas i genitivus med sina
ap-pellativer efteråt; t. ex. Carlstads län, FrycksdaU
härad, Lysviks socken, Stockholms stad, m. fL i st.
f. häradet Frycksdalen, socknen Lysvik, staden
Stockholm, Appellativet Län står alltid efter sitt proprium.

Anm. i. Om dessa namn slutas på s eller på
vokal, antaga de icke genitiva ändelsen på s,- t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free