Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. I. Kort Öfversigt af Svenska Språkets och Litteraturens historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
utmärker sig betydligt framför den Dalinska genom så
väl språkets som smakens ökade renhet och är uti
poetiskt hänseende kanske den mest lysande, som Sveriges
historia kan uppte. Genom en sällsynt händelse
sammanträffade ovanliga och olikartade snillen, alfa genom
Gustaf den tredjes skarpa blick och konungsliga
frikostighet framdragna och hy Hade. I allmänhet var
Franska vitterheten tidens mönster. Den följdes af Leopold,
Oxenstjerna, Adlerbeth, ja af konungen sjelf, hvilken i
likhet dermed inrättade Svenska Akademien 1786. Men
Gustaf den tredje visste värdera snillet äfven i andra
riktningar; derföre såg man tidehvarfvets stjernor
Kellgren , Lidner, Bellman, Thorild, Ehrensvärd, Leopold
hvar för sig gå en egen, men lysande bana. I
medelpunkten stod den glade, snillrike och frikostige
konungen, gifvande lif och sammanhållning åt det hela.
Dalin, fru Nordenflycht och Mörk hade dött på
samma år. På lika sätt såg man också nu inom kort
tid tidehvarfvets förnämsta snillen falla undan: Konungen
sjelf 1792, Lidner 1793, Kellgren, Bellman och
Schröderheim 1795.
Författare under Gustaf den tredjes period.
Konung Gustaf den tredje, f. 1746» d. ’793 (Äreminne,
Skådespel, Tal, Bref, m. m.). Johan Henrik Kellgren,
kgl. handsekreterare, f. 1751, d. 1795; uppträdde först
i vittra sällskapet Aurora i Åbo; sedan 1778 i
Stockholms-Posten, der han inom kort förde spiran inom
Svenska Litteraturens verld. (Skådespel, Poemer: t. ex.
Mina Löjen, Ljusets Fiender, Nya Skapelsen, m. m.).
Karl Mikael Bellman, hof-sekreterare, f. 1741, d.
1795 (Fredmans Sånger, Fredmans Epistlar, m. m.).
Samuel Ödmann, professor, f. 1750, d. 1829 (psalmer,
flere teologiska, äfven naturhistoriska och geografiska
skrifter). Johan Gabriel Oxenstjerna, riksmarskalk,
f. 1751, d. 1818 (Hoppet, Dagens Stunder, Skördarna,
m. m.). Gudmund Göran Adlerbeth, statsråd, f. 1751,
d. 1818 (Skådespel, Öfversättningar af Virgilius,
Horatius, Ovidius). Bengt Lidner, kanslist, f. 1759, d.
1793 (Spastaras död, Medea, Året 1783, Yttersta
Dömen, m. m.). Tomas Thorild, professor, f. 1759, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
