Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Språk-prof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Nej vet jag ej mer,
Så vet jag och ser,
At långsen Du böd
Den himmelska Rätten
Utmäta mitt bröd:
Det lemnar du mig,
Men medlen och sätten
Dem lemnar jag Dig.
Jag tors Dig ej be,
Jag kan icke se, *
Hvad ondt är och godt
Hvad gagnar och skadar;
Men när jag det fått
Som frukt af det land
Då tackar jag gläder
/ Och kysser din hand.
Så skall då alt mitt ~
Från sorg blifva fritt;
Förnöjd med Guds Råd,
Jag aldrig skall skilja
Hans tuktan och Nåd.
Mitt hus har jag byggt,
På Skaparens vilja;
Der sofver jag tryggt.
Ur Gustaf Waaa.
Af Kellgren.
Adla skuggor, vördade fäder,
Sverges hjeltar och riddersman!
Om ännu dess sällhet er gläder.
Gifven friheten lif igen!
Skola edra helgade grafvar
Trampas af tyranner och slafvar?
Nej, må träldomens blotta namn
Edra vreda vålnader väcka,
Och er arm sig hämnande sträcka
Ur den eviga grafvens famn!
Ädla skuggor, vördade fäder,
Sverges bjeftar och riddersman!
Om ännu dess sällhet er gläder,
Gifven friheten lif igen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
