- Project Runeberg -  En svensk storman : en bild från Karl Johans dagar /
34

(1901) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han var en »duktig präst», som man så ofta ser i
Sverge, i hvilket uttryck som bekant ligger begreppet
om stor duglighet, verksamhetslust och begåfning, men
på områden utanför det rent prästerliga kallet. Men än
en gång, en verklig präst var han icke. Ty därmed
förstås förmågan att kunna lifva och lysa människosjälar
och »gifva sin hjord näring». Myntrealisationen skulle
en gång i tiden för honom blifva ett större evangelium
än frälsningens budskap — och en vida mera
makt-påliggande angelägenhet. •

Stolt och härsklysten var han med all sin omutliga
rättskänsla och oegcnnytta; aldrig blef hans hjärta gripet,
aldrig stod han vek och böjd inför Herren i höjden, ej
ens då hans lifs största olycka drabbade honom: hans
unge sons tidiga död på Finnlands slagfält; sin sorg bar
han storslaget och resigneradt, seende i sonens död ett
offer åt fosterlandet.

Ty den Gud, han åkallade, var en nationernas
högste styresman, men mindre den enskildes Gud och
Fader. Kristus var för honom läraren, den vise
mannen, som predikade ett dygdigt lif, ej den lifgifvande
kraften, icke Frälsaren, icke Herren öfver lefvande och
döda. Aldrig genomträngdes han af kristendomens stora
eld och därför — hur väldig hans stämma än blef inom
Riddarhusets väggar, hur stor hans makt än blef i
Sverges politiska lif, hur han än förmådde böja
Ridder-skapet och Adeln efter sin vilja: i Sala stads vackra
kyrka, i Sala sockens lilla låga gudshus, inför enkla
västmanländska borgare och bönder föllo hans ord torra
och döda till marken.

Huru skulle det annorlunda kunnat vara?

När man tänker sig detta lilla samhälle af »400
hushåll»’, handtverkare, småköpmän, småborgare drif-

1 Inräknndt grufvan; grufarbetarna voro vid denna tid 400, dSraf
200 sysselsatta vid hyttan. Se Uppf. Sällsk. Ju/n. 1787, nr 31.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstorman/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free