Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den politik, Karl Johan i och genom sitt närmande
till Ryssland slog in på, kunde i denna stund af
nationen hvarkcn uppfattas eller rätt uppskattas; den
framsynthet, som härvidlag i så hög grad utmärkte honom,
ägdes icke af någon framstående svensk vare sig bland
statsmän eller krigare. Den måste alltså strax bli utsatt
för häftiga angrepp. Skulle icke hans statskonst redan
i hamnen lida skeppsbrott, var det honom en
nödvändighet att under utomordentliga tidsförhållanden använda
utomordentliga medel. Dessutom bör ihågkommas, att
tryckfriheten på den tiden ännu icke var det axiom
den sedan blifvit. Men faran låg, som sagdt, i att
inskränkningen, en gång gjord, blef stående, äfven sedan
nationens lif förts in i regelbundna gängor.
Detta kan man se och förstå, sedan många
decennier förgått och helt andra tidsintressen gjort sig
gällande. Men samtiden kunde icke känna så, den kunde
ej öfverblicka den politiska ställningen, den fick ej ens
skåda in i Karl Johans hemliga planer — för samtidens
frisinnade fosterlandsvänner måste hvarje anfall mot
ordets frihet vara en dödsstöt åt nationens själfständighet.
Antagligen var det denna bebådade attack, som
företrädesvis bestämde grefve Schwerin att begifva sig
till Örebroriksdagen, så mycket mer som hans litterära
vänner i sina bref ifrigt manade honom att värna
präs-sens, i första rummet den fosforistiska prässens frihet.
Det torde dock icke kunna förnekas, att just dessa
estetiska skönandar, så fulla af sin egen storhet, så
hätska och småaktigt afundsamma mot sina
motståndare och litterära medtäflare, buro hufvudskulden till
oviljan mot den fria prässen, och minst af alla gillade
Schwerin de råa personliga utfall, som ofta förekommo
i Polyfem. Den stora skillnaden mellan karaktärssnillet
och det blott lyriska snillet framträder skarpt, om man
t. ex. samställer de båda vännerna Schwerin och Atterbom;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
