Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men», säger grefve Schwerin om saken, »vid femtio
års ålder, med anspråk att vara någorlunda känd såsom
medborgare och såsom författare, kunde jag icke
underkasta mig någon pröfvotid.» 1
Planen förföll för denna gång, men endast för att
snart på nytt upptagas.
Hans »glada tro» på de politiska motståndarnes
ärlighet hade genom friherre Wetterstedts bristande
ord-hållighet fått en knäck; men däremot stärktes hos honom
än mera öfvertygelsen, att strid vore nödvändig för
landets och folkets framåtskridande.
Efter sin hemkomst till Sala upptogs han nästan
uteslutande af denna tanke, och så småningom stadgades
hos honom planen om bildandet af den opposition, i
spetsen för hvilken han under en viktig historisk period
skulle bli en af landets främste och mäktigaste politiske
ledare.
Man har ofta sett, att politiskt intresserade
människor omfattat ideal, som förskrifva sig från forna
tider och dessas stormän: under franska revolutionen
var det Greklands och Roms gamla frihetshjältar, som
stodo i flammande belysning för de unge
frihetssvär-marne; alla läste de Plutark; Napoleon fördjupade sig
i studiet af Hannibal, Julius Caesar, o. s. v.
För Schwerin var Englands parlamentarism, i
kampen mellan torys och whigs, folkidealet, och William
Pitt var det stora föredömet, »statsman ojämförligt öfver
allt hvad statsmän heter i Roms och Greklands häfder».*
Denna hans starka kärlek till just Pitts England var
liksom ett förebud till den västmaktspolitik, som Karl
Johans son förverkligade.
1 Protokoll för Ridit, och Ad. 1815. Band V, sid. 210.
* Sc »Om national karaktären» af Fr. B. v. Schwerin i Läsning till
utbredande af medborgerliga kunskaper. II, sid. 92—93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
