- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
6

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 1. Om staten i allmänhet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undergått större eller mindre uppblandning, och
erövringar ha stundom medfört stora förändringar, så
att somliga stater kommit att inrymma flera olika
folkslag. Sverige är emellertid i detta hänseende
en mycket enhetlig stat. Med undantag av några
tusen finnar och lappar samt ett mindre antal judar
utgöra vår tids svenskar en rätt oblandad nationalitet.
Flertalet svenskar bo också i Sverige; endast
i Finland och i Nordamerika förekomma utom vårt
lands gränser svenskar i någon större mängd.

Rätten att bestämma och tillämpa lagarna samt
i övrigt att leda samhällets verksamhet för dess
gemensamma bästa kallas statsmakten. Sättet för
statsmaktens utövning har växlat på olika tider och
hos olika folk. Det har funnits och finns olika
statsskick. Av ålder har man indelat staterna i
monarkier och republiker. I somliga monarkier
– monarki betyder egentligen enherradöme – tillhör
hela statsmakten en enda person, monarken.
Där råder envälde, såsom fallet under århundraden
och intill senaste tid har varit i Ryssland. Numera
är i de flesta monarkierna, i somliga såsom i Sverige
och England sedan lång tid tillbaka, statsmakten
delad mellan monarken, kejsaren eller konungen,
såsom han vanligen kallas, och en riksdag. Man
brukar kalla sådana monarkier konstitutionella. I
republikerna tillhör den egentliga statsmakten folket
och utövas under växlande former genom dess valda
ombud, en riksdag eller folkförsamling, men en
president brukar utses för en viss tid att stå i spetsen
för styrelsen och representera statens enhet samt är
stundom utrustad med ganska stor makt.

Bestämmelserna om statsmaktens utövning
bruka numera sammanfattas i lagar, antingen en enda,
författningen, konstitutionen, grundlagen, eller
såsom i Sverige i flera grundlagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:52:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svstsaku/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free