- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
8

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 1. Om staten i allmänhet. - 2. Sveriges statskick.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I våra dagar, i motsats till åsikterna i mitten av
1800-talet, yrkar man på statens ingripande även på
annat sätt lör invånarnes välbefinnande och för ord-
nande av förhållandet mellan olika klasser, så i fråga
om affärslivet, i fråga om arbetare och arbetsgivare
o. s. v. Staten tager sig i våra dagar allt större makt.
I somliga stater utföras de flesta offentliga
uppgifter genom ämbetsmän, som direkt lyda under
regeringen. Sådana stater kallas centraliserade. I
andra överlämnas åt invånarne själva att sköta vissa
allmänna angelägenheter, som ej angå hela riket; där
råder i större eller mindre mån decentralisation eller
självstyrelse. Självstyrelsen utövas inom de smärre
områden inom staterna, som kallas kommuner (se
vidare sid. 24).


2. Sveriges statsskick.

Grundlagarna äro i Sverige fyra, regeringsformen
av 1809, riksdagsordningen av 1866, successionsordningen

(tronföljdsordningen) av 1810 och tryckfrihetsförordningen
av 1812
. Alla ha de emellertid
undergått åtskilliga förändringar, och de mest
genomgripande ha 1909 skett med riksdagsordningen. Den
viktigaste är regeringsformen, som under svåra
inre och yttre förhållanden, efter Gustav IV Adolfs
avsättning, medan fiender samtidigt från olika håll
hotade vår självständighet, på en överraskande kort
tid uppgjordes, med så stor måtta och försiktighet,
att dess huvuddrag ännu i dag bestå. Största förtjänsten
av dess avfattande tillskrives en den tidens
statsman, Hans Järta. Den är numera den äldsta
skrivna författningen i Europa, och den dag, då den
trädde i kraft, den 6 juni 1809, är betydelsefull i vår
historia. Sveriges författning hår liksom Englands
framgått ur en fullt självständig utveckling på nationell grund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:52:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svstsaku/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free