- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
14

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 2. Sveriges statskick. - Riksdagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

staten att pröva, när tiden är inne för dess
utsträckning. Man har länge ansett, att arbetarne icke hade
förutsättningar för att rätt bedöma samhällets ofta
invecklade förhållanden och att, om de
huvudsakligen finge bestämma sammansättningen av riksdagen
eller en avdelning av densamma, de skulle ensidigt
tillgodose sina egna intressen. Emellertid började
man i Sverige på de flesta håll alltmera inse
nödvändigheten av och rättvisan i rösträttens
utsträckning eller att kalla även den stora mängden till
delaktighet i det politiska livets inflytande och ansvar.
Striden har i stället kommit att gälla valsättet. I
de flesta länder, vare sig de ha allmän rösträtt eller
icke, förekomma majoritetsval. En aldrig så liten
röstövervikt bestämmer utgången. Följden kan
bliva, att minoriteterna alldeles utestängas eller få
ett antal representanter, som alldeles icke
motsvarar deras styrka. Hela samhällsklasser
kunde, med allmän rösträtt, på vissa håll utestängas ur
riksdagen. Man har därför mångenstädes, så även i
Sverige, nedlagt mycket arbete på att utfinna ett
proportionellt valsätt, genom vilket antalet
representanter efter vissa matematiska grunder fördelas på de
olika meningsgrupperna i förhållande till deras
styrka. Striden har i Sverige under de sista åren
stått mellan anhängare av majoritetsval och
anhängare av proportionella val, och man har
därunder förts till yrkandet på tillämpning av
proportionell valmetod även för valen till första kammaren
och på utsträckning av valbarheten till denna
kammare. En kunglig proposition vid 1907 års riksdag
har omsider med vissa förändringar 1909 blivit
definitivt antagen (jämför nedan om
grundlagstiftning).

Enligt dessa bestämmelser skola kamrarna
bildas på följande sätt. Första kammaren, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:52:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svstsaku/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free