- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
19

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 2. Sveriges statskick. - Riksdagen. - 3. De politiska partierna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den svenska riksdagen styr, i olikhet med andra
riksförsamlingar, genom sina fullmäktige riksbanken
och riksgäldskontoret, det senare för att sköta
riksskulden. Lag för riksbanken stiftas dock
numera av konung och riksdag gemensamt, och
konungen utnämner bankofullmäktiges ordförande.

Vid sidan av svenska riksdagen står kyrkomötet.
Det består av ombud föf präster och lekmän, lika
många för vardera gruppen. Det sammanträder
vart femte år, och utan dess samtycke kan ej
kyrkolagen ändras.


3. De politiska partierna.

I alla samhällen med fritt statsskick framträda
olika meningar om vad som är det bästa i fråga om
statslivet i allmänhet, i fråga om hushållningen och
näringslivet m.m. Dylika meningsgrupper
sammansluta sig gärna som partier; de mest energiska
eller de klokaste övertaga ledningen, och
partimedlemmarne underordna sig densamma och offra
mindre önskningar eller intressen för att vinna
något huvudsyfte. Hattar och mössor voro dylika
partier under Sveriges s. k. frihetstid men upphörde
med den.

Det är i synnerhet vid riksdagarna, som
partierna tävla om makten, och det starkare partiet vill
gärna tillägna sig densamma. Härmed sammanhänger
nära det parlamentariska statsskicket, som först
utbildade sig i England och som bestod däri, att
monarken valde sina ministrar inom det starkaste
partiet i underhuset, som därigenom blev styrande.
För Sveriges statsskick efter 1809 har detta ända
till senaste tid varit så gott som främmande.
Konungen valde i regeln sina rådgivare bland de högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstsaku/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free