- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
30

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen och rättskipningen. - 3. Statens och kommunernas finanser. - Statsinkomster.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

få så mycket betalt för sin spannmål, att det svarade
mot omkostnaderna, och man pålade då
spannmålstullar. På samma sätt har man sökt skydda den
svenska industrien genom industritullar. Sådana tullar
kallas därför skyddstullar.

Om tullarnas nytta och berättigande ha motsatta
åsikter uttalats. En tid följde man i de flesta
europeiska länder frihandelns grundsatser. Inga
skyddstullar eller så få som möjligt! Varuutbytet borde
vara så fritt som möjligt och de för varje land
naturliga tillverkningarna reglera sig själva. Särskilt
ogillade man alla livsmedelstullar, som för den
fattigare befolkningen fördyrade livsmedlen. Men på
1880-talet inträdde ett omslag, och i det ena landet
efter det andra började man med tullar skydda de
inhemska näringarna mot den främmande
konkurrensen. Man övergick från frihandel till protektionism.
Så även i Sverige.

Till indirekta skatter i Sverige höra vidare
brännvinstillverkningsskatten, maltskatten,
punschskatten
(utgår som en stämpelskatt) och sockerskatten
(på det inhemska vitbetssockret). Med de tre
förstnämnda av dessa skatter är ett särskilt ändamål
förenat: att minska förbrukningen av rusdrycker
eller alkoholhaltiga drycker.

För statsutgifterna kan enligt riksdagens beslut
användas en större eller mindre del av riksbankens
vinst
(omkr. 8 mill. kr. i statsregleringen för 1910)
övriga slag av statsinkomster i Sverige äro
jämförelsevis obetydliga.

Statsutgifterna ha i Sverige under de sista
årtiondena ökats ofantligt. I slutet av 1860-talet
utgjorde de i medeltal omkring 48 1/2 millioner om året,
i slutet av 1880-talet omkring 91 millioner och
beräknas för 1910 till över 228 millioner kr. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:52:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svstsaku/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free