Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen och rättskipningen. - 3. Statens och kommunernas finanser. - Statsinkomster. - Kommunernas finanser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarsväsendet (lotsväsendet inbegripet) äro anvisade
omkring 84 mill. kr. eller omkr. 37 procent av det hela,
De växande statsutgifterna ha emellertid icke
ensamt bestritts av skatter eller andra inkomster. För
vissa ändamål ha ända sedan 1850-talet penningar
upplånats, och statsskulden uppgick 1907 till över
464 millioner kr. Det är en ofantlig summa, men
huvudsakligen har denna skuld tillkommit för s. k.
produktiva ändamål eller inkomstgivande företag,
framför allt för järnvägs- och telefonanläggningar,
och ensamt statens järnvägar uppskattades 1907 till
ett värde av över 500 millioner kr., ej obetydligt mer
än hela statsskulden. Samtliga statens tillgångar
beräknas vid samma tid till omkr. 1 milliard.
Kommunernas finanser.
Även kommunerna, socknar, städer och
landstingsområden kunna hava fast egendom; vissa
socknar i Dalarna äga så stora skogar, att med
avkastningen därav alla utskylder bestridas. De mottaga
vidare ej obetydliga statsbidrag, särskilt för
folkskoleväsendet, och äga åtskilliga andra inkomster, t. ex.
av rättigheterna att försälja brännvin o. s. v.
Därjämte kunna de pålägga skatter, landstingsskatt och
kommunalskatt. Även kommunerna, i synnerhet
städerna, ha gjort betydande skulder; de uppgingo
1906 till över 427 1/2 millioner, men deras tillgångar
beräknas vid samma tid över 654 1/2 millioner.
Av landskommunernas utgifter går det mesta
till undervisningsväsendet, därnäst till fattigvården
och kyrkliga ändamål. I städerna utgöra
kostnaderna för allmänna byggnader, platser och
kommunikationsanstalter den drygaste posten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
