- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
32

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen och rättskipningen. - 4. Rättsskipning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4. Rättsskipning.

Rättsskipningen är en statens huvuduppgift,
vare sig det gäller att skydda medborgarne mot
övervåld eller att slita tvister mellan dem. För att
upprätthålla allmän ordning, förekomma eller upptäcka
förbrytelser och bringa dem under åtal använder
man polisen. I Stockholm finnes en polisdomstol
och i ett par större städer poliskamrar; på landet står
polisen under länsstyrelserna och utövas
polismyndigheten huvudsakligen av kronofogdar, länsmän och
fjärdingsman.

Brott kunna begås mot religionen, staten eller
enskilda personer. Till brott mot staten räknas
majestätsbrott, brott mot offentlig myndighet, brott mot
statens lagar beträffande allmän ordning, sedlighet
o. s. v. Till brott mot enskilda räknas mord eller
dråp, bedrägeri, falsk angivelse, stöld o. s. v.
Lagarna angående brott kallas brottmåls- eller strafflagar,
rättegångsförfarandet brottmåls- eller straffprocess.

Tvister mellan medborgare kunna uppstå av
mångfaldigt slag, t. ex. rörande ägande- eller
nyttjanderätt, fordan eller skuld, familjeförhållanden,
arv, därvid fråga ofta kan uppstå om lagens rätta
mening. Vår tids alltmer utvecklade affärsliv har
framkallat en mängd lagar av olika slag. Hela
denna lagstiftning kallas civillagstiftning och
rättegångsförfarandet civilprocess.

Domstolarna döma efter Sveriges rikes lag av
1734 (indelad i »balkar») och särskilt utfärdade lagar
för olika förhållanden (strafflag av 1864). Både
brottmål och tvistemål upptagas vid allmän domstol,
till en början vid underrätt.

Underrätterna äro olika sammansatta i
städerna och på landsbygden. I städerna dömer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:52:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svstsaku/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free