- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
36

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen och rättskipningen. - 5. Utrikes ärenden. - 6. Försvarsväsen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommersiella eller handelsförbindelser. Då Sverige i våra
dagar ej för någon stor politik, ligger huvudvikten
på de senare. Vid den omorganisation, som 1906
ägde rum av vårt lands representation i utlandet,
gjordes också avseende därpå. De olika
regeringarna underhålla sändebud hos varandra. De svenska
sändebuden i främmande land kallas envoyé eller
ministerresident. De, som vårda
handelsförbindelserna, kallas konsuler. I de flesta länderna är det
svenska sändebudet på samma gång generalkonsul
och har sålunda högsta ledningen även av
handelsförbindelserna, som under honom skötas av en stor
mängd konsuler och vicekonsuler. I sammanhang
med den försiggångna omorganisationen ha svenska
sändebud blivit anställda även i så vitt avlägsna
länder som Japan, Kina och Argentina.

6. Försvarsväsen.

I det gamla Sverige rådde allmän värnplikt.
De fria männen voro beväpnade och skyldiga att vid
uppbåd göra krigstjänst. Men ändringar i
krigssättet gjorde stående härar önskvärda. Man
begagnade ej sällan värvade trupper (legoknektar),
och i Sverige utbildade sig därjämte småningom en
egendomlig arméorganisation, det s. k.
indelningsverket, som bestod däri, att jordbrukarne underhöllo
en stående här av ryttare och fotfolk genom
anvisning av torp eller jordlägenheter och att befälet fick
sitt huvudsakliga underhåll i boställen. Den
allmänna värnplikten råkade härigenom i glömska och
återupplivades, ehuru på ett mycket ofullständigt sätt,
först genom beväringsinrättningens införande 1812.

Alltsedan 1860-talet blev frågan om en ny
arméorganisation brännande, men i årtionden förblevo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstsaku/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free