Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociala och ekonomiska förhållanden. - 1. Stånd och klasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sociala och ekonomiska
förhållanden.
1. Stånd och klasser.
Före 1866 var den svenska riksdagen en
ståndsriksdag. Stånden uppkommo under medeltiden
och betecknade en då naturlig fördelning av
samhällsarbetet, som av regeringen främjades genom
särskilda förmåner eller privilegier. Adeln var
krigarståndet, varje adelsman var strängt taget
skyldig att göra krigstjänst till häst. I Sverige,
där ett välmående borgerskap länge saknades, togs
därjämte adeln i synnerhet från nyare tidens början
i anspråk för allt slags statstjänst; den blev en
ämbetsadel, och sedan reduktioner berövat densamma
den stora jordbesittningen, blev ämbetenas
beklädande dess huvuduppgift och huvudanspråk.
Prästeståndet utgjorde under medeltiden en del av
det allmänna katolska prästerskapet med påven som
överhuvud och såvitt möjligt skilt från det
världsliga samhället. Att det efter reformationen blev ett
privilegierat riksstånd berodde därpå, att det i
Sverige ej blott representerade protestantismen utan
därjämte en lång tid så gott som ensamt även den
högre andliga odlingen och hade ett stort inflytande
på menigheten. Handel och hantverk voro
borgarståndets uppgift, och dessa näringar måste länge
främjas genom undantagsförmåner; hantverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
