Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiftorier, vifor och ekonomifka arbeten famt en och’
annan {kolbok. Vi (krifva här ingen litteraturhiftoria och
kunna fåledes ej för öfrigt ingå i några enfkildheter.
Blott det vilja vi nämna, att den tiden faknade näftan
alldeles den periodifka presfen, fom intager en (a
betydande plats i vår famtids utveckling och lif. Hvad man
egde var Stockholms Pojltidningar, fom meddelade
ut-ländlka nyheter, Stockholmi/kc Relationes curiofæ, den
tidens »illuftrerad tidning», intagande berättelfer om
märkvärdiga tilldragelfer och företeelfer, meft från utlandet,
Stockholms Handcls-Mercurius. (1733—37) och några
mo-ralifka och ekonomilka veckoblad, de flefta kortlifvade.
Bland desfa var det berömdafte Dalins Den fvenjke Argus
(1733, 34)> författad efter mönftret af Addifons Speldator
och af författarens famtid läft och omläft med ofantligt
bifall. Vi (kulle juft vilja fe, hvad min en hederlig
tid-ningsläfare i vära dagar (kulle göra, om han nödgades
genomgå deffa lofprifade och för fm tid verkligen
förträffliga qvartark! Säkerligen blefve den något (ur. —
En nyhet, fom mot periodens (lut uppftod, blef af vigt
för den ftora allmänhetens utveckling och helfades med
mycket deltagande, i fynnerhet i början. »Kongl. fvenlka
(kådeplatfen», ftiftad genom några enfkildas oförtrutna
bemödanden, öppnade nämligen den 4 okt. 1737 fina
föreftällningar pä dåvarande Bållhusteatern och fortfor
att, underftödd af åfkådarnes bifall och hufvudftadens
ypperfta författare, gifva många (tycken i flera år. Från
denna tidpunkt kan teatern anfes ha blifvit en
ftadig-varande beftåndsdel af (tockholmslifvet; och med denna
nya inrättning grundlädes hos hufvudftadens befolkning
det finne för detta ädla nöje, fom fedan under den
fnill-rike Guftaf erhöll få rik näring.-
Konften inom hufvudftaden fick under denna tid en
ny impuls, hvars verkningar fpåras genom hela
frihetstiden. Ständerna vid 1727 års riksdag-beslöto nämligen,
att byggandet af Stockholms slott, fom hvilat ända
fedan olycksåren under Carl XII eller nära tjugo är, (kulle
ånyo med kraft företagas; och arbetet begynte redan
följande året, alltjemnt i enlighet med den ftore Tefflns
plan. För prydandet af slottets inre inkallades från
,Frankrike (kicklige konftnärer, af hvilka flere i högft
betydlig mån inverkat pä hela vår konftbildning. Det var
äfven några bland deffe utländfke mäftare fom under
dåvarande < fverhofintendenten Carl Guftaf Teffins inse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
