Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läfaren, att vi {kulle vilja ens i kort fammandrag ge
honom del af deffa deklamationer och krior; vi endaft
anteckna, att bland de anonyma fvaren befinner fig ett af
den fedan berömde rikshiftoriografen ANDERS SchöNBERG,
och att ett annat, med motto ur Racine, eger till
upp-Hofsman den nu alldeles förgätne, men på fin tid för
dräpande qvickhet och utmärkt polemifk förmåga prifade
bibliothekarien Daniel Helsingius. Af de till kongl.
Patriotifka Sälhkapet infända täflingsfkrifterna, 65 ftycken
till antalet, vann en af dåv. kongl. hofpredikanten och
komminiftern Erik Waller det utfatta prifet, en
guldmedalj om 30 dukater. Den offentliggjordes i falllkapets
handlingar följande året, jemnte tre de bäfta bland de
öf-riga, af hvilka en på franfka var inland af J. B. MÉAN,
»fecrétaire de Sa Majefté 1’Impératrice Reine et auditeur
de la Chambre des comptes å Bruxelles». Waller
fkär-fkådar frågan grundligt, men i en deklamatorifk och för
en nutidens läfare föga behaglig ftil. Vida ftörre förtjenft
eger då det andra med acceffit belönta fvaret af den för
vänner af fvenfka lärdomshiftorien bekante, högt fortjente
vetenfkapsidkaren Adolf ModéER, fedan Patriotifka
Säll-fkapets förfte fekreterare. Han föker att hiftorifkt och
ftatiftifkt utreda ämnet; och hans fkrift har defsutom för
nu förevarande fråga den ftora märkvärdigheten att i den
finnes väckt ett förflag, fom fedan lades till grund för
Guftafs förfarande vid fin reform. Det heter nämligen i
flutet af uppfatfen: »Sluteligen, och när vår nådige och
högt älfkade konung blott genom en utfärdad tilifägelfe
täckes underrätta fina underfåtare, att han famt det höga
konungahufet den eller den dagen ärnar antaga och
bibehålla den eller den drägten och färgen fåfom nationell,
är jag öfvertygad, att hvar och en, ifrån den högre till
den lägre, anfer fådant för kraftigare än någon lag famt
räknar för den ypperfta fägnad och heder att vara den
förfta fom vifer fig i lika drägt. När konungahufet
feder-mera icke med välbehag täckes anfe den, fom låter märka
den förfta och minfta ändring, få blifver den antagne
nationelle drägten alltid beftändig» o. f. v. Sedan frågan
ytterligare fkärfkådats af åtfkilliga okända
flygfkriftsför-fattare under följande året och defsutom gifvit anledning
till någon polemik och ftrödda infändares fnusförnuftiga
anmärkningar, gick alltfammans åter ned i det tyfta, och
fakens genomförande i verkligheten fattes ej i fråga,
oak-tadt en fkämtfamt auktor till och med ådagalade »nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
