Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande och tillkommande fvenfka klädedrägtens
verkningar på giftermål», och fåledes det täcka könet, med
fin kända böjelfe för det fiftnämnda, bort träda inom
fkrankorna för en reform, fom kunde medföra en fa
vä-fentlig praktifk fordel fom ökade giftermål.
Vi veta icke, hvad fom föranledde konungens
dröjsmål med reformen. Måhända ville han låta den
utka-ftade tanken ännu någon tid gro och flå faft rot, innan
han fkred till verket. Under den tid, fom förflöt efter
revolutionen, hade han blifvit få populär och älfkad fom
knappt någon annan bland’våra konungar; och den
underdåniga förtjusningfebern gaf fig företrädesvis luft i ett
ohejdadt lofprifande af alla »den ftore konungens» mått
och fteg. Inemot 1778 var det, fom denna lojala
entu-fiafm nått fm höjd, och famma är vågade derföre Guftaf
den nya kuppen, fom enligt hans och famtidens mening
i vigt föga eftergaf d. 19 aug. 1772. Konungen uppläfte
d. 16 febr. 1778 i rådkammaren ett diktamen, fom
fam-tidigt offentliggjordes på franfka och fvenfka, under
titeln Reflexions eller Reflexioner, famt åtföljdes af ett
kongl. bref af famma dag; båda i fitt flag märkvärdiga
aktflycken och författade af reformatorn fjelf.
Reflexionerna utgöra en med konungens vanliga värme och
glän-fande vältalighet utförd fammanftällning af de vigtigafte
grunderna, fom talade för antagandet af en egen
kläde-drägt för fvenfka nationen, fkild från utlandets, famt en
vederläggning af några inkaft mot denfamma. De vittna,
likfom allt hvad Guftaf fkrifvit, om den lifliga
fofterlands-kärlek och det nit för fitt lands höjande i utländingens
ögon, fom alltid fkola förbli de vackrafte dragen i hans
offentliga karakter. Det kongl. brefvet af den 16 febr.
utvecklar i ftörfta korthet ungefär famma tankegång fom
Reflexionerna, men flutar med tillkännagifvandet, att en
nationell drägts antagande vore af k. maj:t beflutet
la-fom det enda medlet »att för alltid fkilja nationen från
främmande yppighet och grannlåt», ehuru k. maj:t ej
ville genom lag eller påbud tvinga någon dertill. I
ftäl-let {kulle denna drägt d. 28 april f. å. anläggas af
konungen fjelf, hans bröder, rikets råd och de förnämfta af
hofvet, och vore k. maj:t vifs på, att detta exempel och
öfvertygelfen om förändringens nytta fkulle vara
tillräckliga att utan tvång genomföra denfamma hos allmänheten.
Då frågan fälunda blifvit på högfta ort afgjord och
från theoriernas område med ett rafkt grepp förflyttad in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
