Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de förnämare vid hofvet på luftflott och beftod af blått
och gult med guldfranfar och galoner; vidare
hofkapel-lets, hofbetjeningens, kongl. kanfliets, kollegiernas,
bankens, akademiernas, landtmäteriftatens m. fl. drägter. Vi
vilja ej trötta läfaren med att upprepa hans
befkrifnin-gar; nog af, man hade, fnart fagdt med nyhetens
införande, återvunnit den brokighet i drägter, hvilken
vederbörande juft velat förekomma; och fnitten var det enda,
fom återftod fåfom vinft af reformen.
Hvad nu fvenfka drägtens vidare öden beträffar, få
bibehölls den temligen oblandadt till defs uppfinnares
död, ehuru man under de fenafte åren af hans regering
ånyo började här och hvar följa de franfka moden. Men
efter 1792 kom den alldeles ur bruk bland de. högre
klas-ferna och vid hofvet, och endaft några äldre perfoner
begagnade den ännu. I våra regementens uniformer
bibehölls guftavianfka fnitten näftan ända till Karl Johans
dagar och vårt deltagande i det ftora europeifka kriget
1813. Längft qvarftannade den likväl vid våra univerfitet
fåfom högtidsdrägt; och ännu på 1830-talet kunde man
vid promotioner och andra akademifka fefter i Uppfala
fa fe den fvarta och röda drägten paradera.
Hvad vinft för fparfamhetsandan fom gjordes med
denna drägts införande, lemna vi derhän. I hufvudfak
var den endaft en ny pikant mod, fom aflades, fedan
den förlorat nyhetens behag. Sin egentliga
märkvärdighet eger den iafom det fifta förföket från landets högfta
myndighet att på ett kraftigt fatt ingripa i det
allmänna lefnadsfättet; ty öfverflödsförordningen 1794 var mer
partiell och rörde meft bruket af kaffe. Sedan defs har
man allt klarare infett, att en nations fätt att lefva och
kläda fig tillhör uteflutande henne fjelf att beftämma,
och att allt reglementerande dervidlag är ej blott fåfängt,
utan äfven fkadligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
