Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än i de ofvan anförda, franfka förebilder. De finnas
intagna i hans Vitterhets-Arbeten*, men fynas för öfrigt ej
ha blifvit mera bekanta. Fablerna** för kronprinfen äro
ganfka nätta, hvaremot de fyra fagorna alldeles förlorat
den folkliga tonen och i ftället bildats efter de genom
m:me D’AULNOY införda »contes des fées». — Äfven i
Dalins många fatirer och fkämtfamma uppfatfer på profa
träffar man här och der inftrödda fmå berättelfer, fagor
o. d. Så finnes t. ex. i hans Bejkrifning om en runsten
vid Drottningholm*** ett med gladt lynne utkaftadt
fago-brott om konung Gubbe och hans barn, och i
Visdoms-prof, eller herr Arngrim Berferks förträffelige tankar
öf-ver et fynd i jorden f utgör fjelfva berättelfen om det
dyrbara fyndets (en föndrig kopparpottas) upptäckt ej
den minft koftliga delen. I allmänhet märker man vid
läsningen af DALINS profaifka fkrifter en vifs benägenhet
att vid hvarje lägligt tillfälle gifva framftällningen en
berättande form, ett drag, fom tydligt vifar, huru lynnet
af hans författarlkap, utom fin lyrifka grundton, äfven
genomlöpes af en epifk åder.
Dalin, en omfattande och mångfidigt bildad ande,
fatte, fom vi redan anmärkt, prägeln af fin egen
utbildning på hela fin famtid, och detta var färflcildt fallet
inom det diktområde, hvarmed vi fysfelfätta ofs. Men
han hade ej kunnat i få hög grad, fom nu blef
händelfen, inverka på fvenfka litteraturen, om ej hans riktning
varit en i hufvudfaken nationell. Den befkyllning för
franfyfkhet, man gjort Dalin, är en ofanning få till vida,
att han kanfke mindre än någon annan famtida
vitter-lekare inom eller utom Sverige arbetat för den franfka
fmakens utbredande eller gjort defs förefkrifter till regel
för egen och andras diktande verkfamhet, under en tid,
då likväl denna fmak var utbredd öfver hela Europa.
Utan att vidare inlåta ofs på detta lockande ämne, vilja
vi blott anmärka, att man juft i hans Argus och öfriga
fkämtfamma uppfatfer kan finna ftarka bevis för hans
* Roman (V, 17g ff.), Saga (derft. 311 ff.), Fragment... (derft.
328 ff.) famt Dikter (fabler) och Sagor, (krifna för kronprinfen (III, 310
ff.). Alla deffa fmåftycken äro från åren 1751—53.
** Redan Frese, hvilken vi dock räkna till karolinfka vitterheten,
har i fina Karta Sede-Läror och Sede-Tillämpningar (Sthm 1726) infört
fabler på profa (ff. 51 ff.).
*** u. o. o. å. [Sthm 1751] 4:0 (högft fällfynt upplaga, tryckt i
30 ex.). •— i Vitterhets-Arb. V, 44 ff.
t Sthm 1739- 4:0. — i Vitterhets-Arb. II: 3, 75 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
